Ett enkelt blodprov kan med 90 procents träffsäkerhet svara på om en person med minnessvårigheter har alzheimer eller inte. Det visar ny forskning från Lunds universitet.
Blodprovsmetoden som tidigare visat sig ge lika bra resultat som ryggvätskeprov för att identifiera Alzheimers sjukdom har nu testats i den vanliga sjukvården.
Att träffsäkerheten var omkring 90 procent även inom primärvården kan få stor betydelse för alla de som söker till vården med minnespåverkan och misstänkt alzheimer, konstaterar forskarna bakom studien.
Behovet av enkla och snabba diagnostiska verktyg i primärvården är stort. Var femte kvinna och var tionde man utvecklar Alzheimers sjukdom under sin livstid.
– En tidigt ställd diagnos blir allt viktigare i takt med att nya sjukdomsbromsande behandlingar tas fram, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, som även är överläkare vid Skånes universitetssjukhus i ett pressmeddelande.
– I USA har man exempelvis godkänt en ny immunoterapi, och dessa kommer förhoppningsvis bli tillgängliga i Europa relativt snart. Men det är också viktigt för att kunna forska fram nya behandlingar,
Större säkerhet
I studien jämfördes blodprovets mer än 90-procentiga träffsäkerhet med läkarnas bedömning inom primärvården och specialistvården som gjordes innan de fick se resultat av blodprov eller ryggvätskeprov.
Primärvårdsläkarna identifierade Alzheimers sjukdom i 61 procent av fallen och specialistläkarna i 73 procent.
– Detta belyser behovet av bra och kostnadseffektiva diagnostiska verktyg, framför allt i primärvården, och vilken förbättring som kan uppnås om man börjar använda ett sådant här blodprov i sjukvården, säger Sebastian Palmqvist, docent och lektor i neurologi vid Lunds universitet och även han överläkare på Skånes universitetssjukhus.
Viktigt besked
Att utesluta alzheimers genom ett blodprov som kan göras enkelt inom primärvården kommer att bli betydelsefullt för patienten och den behandlande läkaren.
Minnessvårigheter kan bero på andra behandlingsbara orsaker, till exempel depression eller utmattningssyndrom.
Ett par år
– Nästa steg blir nu att ta fram tydliga kliniska riktlinjer för hur blodprovet ska användas i sjukvården, säger Oskar Hansson.
Frågan är hur snabbt det kan bli ett verktyg i vårdens vardag. Blodprovet beräknas bli tillgängligt för läkare i Sverige redan till hösten.
– Men det kommer nog ta mellan ett och två år innan riktlinjer och utbildningsinsatser är på plats inom primärvården.
Hälften drabbade av alzheimers
Totalt 1 213 personer som sökt vård för minnespåverkan ingick i studien. 515 utreddes inom primärvården och 698 på en specialiserad minnesklinik. Dessa testades med det aktuella blodprovet och provsvaren bekräftades sedan med ryggvätskeprov som kan påvisa alzheimerpatologi.
Cirka hälften av personerna hade alzheimerförändringar i hjärnan.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMA.
