Det räcker inte med att som Socialstyrelsen bara hoppas på att kommunerna ska göra något åt äldres oro och ängslan inom äldreomsorgen. Det säger Gösta Bucht, SPF Seniorernas expert på äldreomsorg.
18 oktober publicerade Socialstyrelsen en rapport som visar att många äldre med omsorg på särskilt boende eller i eget boende från hemtjänst känner oro, ängslan och otrygghet i sin vardag.
I en kommentar skriver Socialstyrelsen att kommunerna nu behöver ”få upp ögonen” för de utsatta äldre med målet att alla äldre ska känna sig trygga och få en bra omvårdnad.
Men det här är en för svag signal till landets kommuner, anser Gösta Bucht som är SPF Seniorernas sakkunnige i vård- och omsorgsfrågor.
– Jag blir minst sagt bekymrad över att Socialstyrelsen bara hoppas att kommunerna ska ta problemen med ensamhet, oro, ängslan och otrygghet och till sig, säger Gösta Bucht till Senioren.se.
Kontrollera bättre
Att överlåta allt ansvar till kommunerna betyder att de kan agera – om de vill. Men vill de inte så får det heller inga konsekvenser, menar Gösta Bucht.
– Socialstyrelsen borde kontrollera att det faktiskt blir bättre. Hemtjänsten måste bli bättre med ökad kunskap om vårdtagaren och hans eller hennes problem och faktiskt få tid att hinna prata om det.
Ord utan innehåll
Personcentrerad vård får inte bara förbli ett ord utan innehåll, fortsätter Gösta Bucht.
– Sociallagstiftningens värdegrund som innebär att alla har rätt att känna välbefinnande måste tas mer på allvar.
Svagt resultat
Socialstyrelsens undersökning visar för både hemtjänst och särskilt boende att inte ens hälften av de svarande upplever sin vardag som ”mycket trygg”.
– Media tenderar att bunta ihop ganska och mycket tryggt, men ska man vara nöjd med att någon svarar ”ganska tryggt”? säger Gösta Bucht.
Står och stampar
Gösta Bucht pekar på en annan enligt honom anmärkningsvärd och illavarslande omständighet bland undersökningens alla siffror.
Många olika och viktiga parametrar förändras inte över tid. Skillnaderna mellan åren 2013-2016 då den här undersökningen har utförts är minimala, konstaterar Gösta Bucht.
– Under fyra år har således inga som helst förbättringar kunnat märkas.
Jan Arleij
jan.arleij@senioren.se
