Situationen för äldre i Ukraina är fruktansvärd men nästan helt osynlig i medierna.
Det sa riksdagsledamoten Elsemarie Bjellqvist (S) på ett seminarium om ålderism som hon och riksdagskollegan Barbro Westerholm (L) höll i riksdagen på onsdagen (23/3).
Elsemarie Bjellqvist berättade om rapporter hon tagit del av via PRO som har en systerorganisation i Ukraina.
– Det berättas om fruktansvärda förhållanden för många gamla som för sin omsorg är beroende av volontärer, av vilka många har flytt. Men den här bilden kommer inte fram ordentligt.
Hela civilbefolkningen lider i Ukraina, men de äldre syns anmärkningsvärt lite i rapporteringen.
– Kvar blir äldre i höga hus utan hiss, utan mat och mediciner. Vittnesmålen säger att många gamla svälter ihjäl. Vi får höra om en helt fruktansvärd situation.
– Det är allvarligt och beklagligt att vi inte får veta mer via medier.
Äldrebilder
Elsemarie Bjellqvist gjorde associationen, som egentligen var ett sidospår, utifrån ett föredrag under seminariet om ålderism i medierna av Maria Edström, docent i journalistik.
– Verkligheten är intressantare än medierna när det gäller äldrebilder, summerade Maria Edström den svenska bilden. Det ser heller inte bättre ut i internationella medier.
Undersökningsföretag som gör opinionsmätningar stannar ofta lågt i åldrarna när olika studier ska göras. Det leder också till en skev bild av den stora gruppen äldre.
– Får vi chansen så bör vi fråga undersökningsföretagen vilken åldersgräns de har satt. Därefter kan man ge besked om man har lust att vara med, föreslog Maria Edström.
”Äldre anställda i äldreomsorgen: dubblerad ålderism?” var titeln på ett föredrag av Lotta Dellve, som är professor i arbetsvetenskap.
– Arbetsmiljön generellt i Sverige blir bara bättre och bättre, men inte för omsorgspersonal. Här blir det tvärtom sämre.
Rikta blicken
Lotta Dellve framhöll att det ofta är äldre och erfaren personal inom äldreomsorgen som håller uppe kvaliteten trots dåliga villkor och undermåliga strukturella förutsättningar.
Samtidigt som yrket är tungt och slitsamt ges svaga möjligheter att gå ner i arbetstid.
– Om den politiska styrningen skedde mer verksamhetstjänande, om politikerna riktade blicken neråt, så skulle äldreomsorgen bli bättre.
Seminariet var det andra på en vecka som arrangerades av Elsemarie Bjellqvist och Barbro Westerholm. Syftet är att öka kunskapen om åldrande och ålderism.
Första seminariet fokuserade på ålderismen i arbetslivet och det andra på hur mötet mellan kultur och forskning kan motverka ålderismen i Sverige.
– Stereotypa och stigmatiserande bilder av äldre personer grundar sig på bristfällig eller felaktig kunskap. Något som vi vet har negativ påverkan på inte minst hälsan, konstaterade Barbro Westerholm.
– Det negativa följer både av samhällets bild och genom beslut som på olika sätt är kopplade till äldres livssituation, något som har blivit än mer uppenbart under pandemin.
Seminariet inleddes med att författaren Annika Carlsson Bergdahl berättade om utställningen ”Årsrika”. Hon läste om äldres ofta försonade och positiva livssyn ur utställningsboken med samma namn. Seminariedeltagarna kunde också ta del av en mindre version av utställningen på plats i riksdagshuset.
Arvid Carlsson
En av de intervjuade i boken är nobelpristagaren Arvid Carlsson, då 93 år. Hans citat lyftes fram av arrangörerna.
”En äldre hjärna har mycket kvalitet som går till spillo för att människor sorteras ut. Det är ingen tvekan om att jag som har levt alla dessa år numera är klok och vis. Vi lever i ett samhälle där vi är måna om att utnyttja resurser effektivt. Hos äldre finns en enorm mängd resurser tillgängliga, som dessutom inte har något emot att användas.”
Den positiva bilden stärktes av fakta om forskning från Sveriges största forskningscentrum för åldrande och hälsa, AgeCap, föredragna av professor Ingmar Skoog.
Bland annat visade Ingmar Skoog en tankeväckande och kanske något ovanlig ”ålderstrappa” – en erfarenhetstriangel – som kopplar människors livserfarenhet till årsrikedom.
