Nu ges seniorer en ovanlig chans att lära nytt om äldreforskning – men också att påverka den. Forskarna behöver stimulans från dem det gäller.
Seniorer som vill veta mer om äldreforskning bjuds in till Lunds universitet i mars. Det blir två fullmatade och kostnadsfria dagar med senaste nytt inom flera kärnområden.
Tröskeln till akademin och forskningen kan av många upplevas som hög. Ett sätt att låta fler komma till tals är att försöka sänka den.
Det menar CASE (Centre for Ageing and Supportive Environments) vid Lunds universitet som därför arrangerar två kursträffar om äldrefrågor i mars – riktade till seniora medborgare.
Seniorers idéer
Frågor som tas upp är Vad är äldrerätt? Hur fungerar ålderism? Hur kan moralisk stress visa sig i äldreomsorgen? Och hur ser personer i olika generationer på den teknikutveckling de upplevt under sitt liv?
Bakgrund till kursträffarna är att forskningen behöver stimulans från de som ska beforskas.
– Ett aktivt och hälsosamt åldrande och utmaningarna i välfärdssystemet behöver nya lösningar. Dessa lösningar kräver att forskningen tar nya grepp. Att demokratisera kunskapsprocesserna och låta fler röster komma till tals är ett sådant, skriver CASE i ett pressmeddelande.
– En utgångspunkt är att det ofta är en fördel att involvera dem som kan ha nytta av forskningens resultat i själva forskningen. Detta är bakgrunden till kursen.
Två dagar
Vid den första kursträffen onsdag 2 mars, klockan 13–16 presenteras aktuella forskningsprojekt inom området äldre och åldrande som på olika sätt engagerar individer och organisationer utanför universitetet.
Anmäl dig här
Platsen är Health Sciences Centre Lund. Man anmäler sitt deltagande genom att skicka ett mail till pressansvarig Maria Löfstedt maria.lofstedt@med.lu.se
Under den andra träffen måndag 28 mars, kl. 13–16 ges en fördjupad introduktion till den infrastruktur som ramar in svensk forskning: Vem styr forskningen? Hur finansieras den? Vilka är de aktuella trenderna?
Anmäl per mejl
Platsen är alltså Health Sciences Centre Lund. Man anmäler deltagande genom att skicka ett mail till pressansvarig Maria Löfstedt maria.lofstedt@med.lu.se
– Både den som är nyfiken på att lyssna på kortföreläsningar om aktuell forskning och den som har idéer om forskningens inriktning och frågor är hjärtligt välkommen, säger Sara Hultqvist till Senioren.
Social samvaro
Hon är fil. dr. och lektor och forskar om moralisk stress och moraliskt aktörskap i svensk äldreomsorg, något hon också ska föreläsa om.
– Jag ser fram emot livliga diskussioner och gemensam fika efter en period där i alla fall jag saknat social samvaro, säger Sara Hultqvist.
De framträder under kursdagarna
Jur. dr. och postdoktor Martina Axmin
Äldrerätt – äldres rättsliga ställning i dagens och framtidens samhälle
Begreppet äldrerätt som juridisk disciplin är en relativt ny företeelse och överlappar den traditionella indelningen av discipliner inom juridiken. Inom äldrerätten studeras skilda aspekter på åldrandets rättsliga villkor. I sin forskning har hon undersökt frågor kopplade till grundläggande sociala rättigheter, med särskilt fokus på rätten till vård och omsorg, och välfärdsstatens utveckling och utmaning, såväl i ett nationellt som i ett EU-rättsligt perspektiv.
Martina är knuten till forskningsmiljön Äldrerätt inom the Norma Research Programme vid Juridiska Fakulteten.
Fil. dr. och docent Tove Harnett
Skilda synsätt på ålder och ålderism
Begreppet ålderism handlar om stereotypa föreställningar baserade på ålder. Trots att svensk lagstiftning betonar att stöd till äldre skall ges utifrån behov, avgör ofta åldern vilken hjälp man har rätt till. På senare tid har politiker lanserat förslag om att alla över 85 år ska ha laglig rätt att flytta till äldreboende oavsett behov. Är detta rättvist? Eller är det ålderism baserat på stereotypa föreställningar om äldre och äldres behov?
Hon ska presentera forskning om professionellas och äldre personers synsätt gällande att använda ålder för att avgöra vem som har rätt till vad. Tove är knuten till forskningsmiljön Äldreforskning Syd vid Samhällsvetenskapliga fakulteten.
Förutom att forska om åldersgränser, forskar hon (bland annat) om hur det är att ta emot hemtjänst.
Fil. dr. och lektor Sara Hultqvist
Moralisk stress och moraliskt aktörskap i svensk äldreomsorg
Corona-pandemin har synliggjort brister inom svensk äldreomsorg. Bristerna har funnits länge och hänger delvis samman med personalens arbetsvillkor. Äldreomsorgens undermåliga arbetsvillkor i kombination med etiska dilemman i arbetet är en grogrund för moralisk stress hos anställda. Hon ska presentera pågående forskning om hur moralisk stress visar sig i äldreomsorgen och om hur moraliskt aktörskap bland anställda kan stödjas och utvecklas.
Sara är knuten till forskningsmiljön CASE (Centre for Ageing and Supportive Environments) där forskning om åldrande och hälsa bedrivs. Hon är också kopplad till Äldreforskning Syd vid Samhällsvetenskapliga fakulteten och till institutionen för socialt arbete vid Linnéuniversitetet i Växjö.
Fil. Dr och docent Sofi Fristedt
Åldrande, teknik och hälsa ur ett generationsperspektiv
En stor andel av dagens forskning inom området teknik och åldrande fokuserar på datorer, mobiltelefoner mm snarare än den stora mängd traditionell såväl som digital teknik som används idag.
Forskning saknas om hur personer i olika generationer uppfattar och ser på den teknik och teknikutveckling de upplevt under sitt liv. Det har man tagit fasta på inom projektet GenerationTech.
Hon kommer att presentera pågående forskning från detta projekt, som också belyser förändringar i attityder och användning i samband med corona-pandemin.
Sofi är knuten till forskningsmiljön CASE (Centre for Ageing and Supportive Environments) där forskning om åldrande och hälsa bedrivs. Hon arbetar också vid Jönköping university där jag är föreståndare för centrumbildningen Jönköping Academy som har fokus på kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd.
