Tidningsläsandet förändras i Sverige. Allt fler äldre väljer att gå över till digitala morgontidningar.
43 procent av svenskar mellan 25 och 85 år hade tillgång till en digital morgontidning i fjol. Det visar data från en årlig undersökning, som genomförs vid Göteborgs universitet.
Den totala andelen som prenumererar på en tidning fortsätter att sjunka. 2023
hade 47 procent av befolkningen en prenumeration på en morgontidning, digital eller fysisk. Motsvarande siffror var 64 procent år 2000 och 53 procent 2015.
Enligt undersökningen är den största andelen digitala prenumeranter numera över 65 år.
– Tidningsläsningen har alltid varit mest utbredd i de lite äldre åldersgrupperna. Eftersom det blivit allt dyrare att trycka och distribuera tryckta tidningar har det blivit viktigt för tidningsföretagen att förmå de äldre läsarna att gå över till digitala prenumerationer i stället. Resultaten från Mediebarometern visar att det på många sätt har varit ett framgångsrikt arbete, säger Karin Hellingwerf, medieanalytiker vid Nordicom.
Det finns dock skillnader när det gäller viljan att betala för digitala nyheter. Vid sidan av ålder spelar utbildningsnivå och inkomst in. Andelen digitala prenumeranter är också högre i storstäderna, jämfört med landsbygden.
Unga män utan högskoleutbildning eller med lägre inkomst har lägst tillgången till nyheter, enligt rapporten.
– Våra siffror visar att det finns en digital klyfta i befolkningen när det gäller tillgången till den professionella journalistik som dagspressen förmedlar online. Det är framför allt inom den urbana medelklassen som morgontidningarna varit framgångsrika med att sälja in sitt digitala innehåll, säger Jonas Ohlsson vid Nordicom.
Den som prenumererar på en digital morgontidning tenderar även att ta del av andra etablerade nyhetskällor, som SVT och Sveriges Radio.
– Vi kan se att det finns tydliga, positiva samband mellan att ha en digital tidningsprenumeration och benägenheten att också ta del av nyheter från andra professionella nyhetsmedier, public service inte minst, säger Karin Hellingwerf.
Den som inte har tillgång till digital journalistik vänder sig i stället ofta till sociala medier som Facebook, Instagram och Youtube. Detta är tydligast bland personer som är mellan 25 och 44 år, eller har lägre inkomster.
Rapporten visar tydligt att höginkomsttagare och högutbildade även har större tillgång till andra typer av digitala prenumerationer, som till exempel strömningstjänster.
– Att ekonomiska resurser och utbildningsnivå spelar en så betydande roll för förutsättningarna att ta del av det innehåll som erbjuds i det digitala medielandskapet är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv, säger Jonas Ohlsson.
