Flera kurvor pekar åt fel håll i svensk äldreomsorg. En av de allvarligaste är att det har blivit svårare för sjuka äldre att få träffa en läkare.
Det framgår av en stor äldreenkät från Socialstyrelsen. 111 500 personer över 65 år har svarat.
Enkäten har gjorts under början av året och kan jämföras med den senaste dessförinnan som gjordes 2020.
Sammantaget har andelen som tycker det är mycket eller ganska lätt att få träffa läkare minskat från 53 till 45 procent jämfört med 2020.
Det slår också mycket olika beroende på var i landet man råkar bo.
I ett län är medelvärdet 37 procent som tycker det är mycket eller ganska lätt medan det är 56 procent i ett annat län.
Spridningen mellan enskilda kommuner är ännu större.
Svårt få kontakt
De äldre uppger också att det blivit svårare att få kontakt med sjuksköterska och med omsorgspersonal.
Något som är allvarligt eftersom äldre som bor på särskilda boenden har omfattande vård- och omsorgsbehov och det enligt Socialstyrelsen därför alltid ska finnas personal tillgänglig dygnet runt.
I årets enkät tycker 78 procent att det är mycket eller ganska lätt att få kontakt med omsorgspersonal mot 82 procent år 2020.
De har svarat
Undersökningen ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” har genomförts i nuvarande form sedan 2013. Enkäten, som skickas till personer från 65 år och uppåt som bor i ordinärt boende med stöd av hemtjänst eller på ett särskilt boende för äldre, kunde i år besvaras från januari till mars.
Dessutom har upplevelsen av ensamhet ökat.
Sju av tio på äldreboenden svarar att de ”ofta eller då och då” besväras av ensamhet. 41 procent svarar att de varit mer ensamma under pandemin än tidigare.
Sämre kompetens
Ännu en allvarlig brist som framkommer i den del av årets undersökning som är riktad till verksamheterna att utbildningsnivån blivit lägre inom äldreomsorgen.
Detta trots att Socialstyrelsen sedan tio år i sina allmänna råd har betonat vikten av att kompetensen förbättras inom äldreomnsorgen.
– Inte minst pandemin har visat hur viktigt det är att få mer personal med rätt kompetens inom äldreomsorgen, säger Michaela Prochazka, äldresamordnare vid Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.
– Både för att äldre personer ska få en bättre vård och omsorg och för att de som redan arbetar där ska få fler kollegor.
Äldreomsorgslyftet där omsorgspersonal får möjlighet att studera på arbetstid till vårdbiträde eller undersköterska och arbetet för att göra undersköterska till en skyddad yrkestitel är viktiga bidrag, menar myndigheten.
Fler saknar kompetens
• Mellan 2013 och 2022 gick andelen omsorgspersonal som hade adekvat kompetens ned vid varje mätning från 86 till 77 procent. Mätningen omfattar den omsorgspersonal som är i tjänst på vardagarna.
• Verksamheter som har rutiner för att säkerställa äldre personens delaktighet och samverkan kring vården har minskat.
• Aktuella rutiner för samverkan mellan verksamheter i äldreomsorgen och hälso- och sjukvården har minskat.
Michaela Prochazka konstaterar att även om fler personer på äldreboende anser sig ha ett gott hälsotillstånd så har upplevelsen ”försämrats inom nästan alla övriga områden”.
– Vi ser i sammanställningen hur tuff situationen varit för många äldre under pandemin men också hur svårt det varit för personalen att räcka till.
– Kommuner, regioner och myndigheter måste fortsätta arbeta för att stärka vård och omsorg till äldre och göra den mer likvärdig, avslutar Michaela Prochazka.
Tufft med ensamhet
Av de som har hemtjänst i ordinärt boende har 56 procent svarat att de ofta eller då och då besväras av ensamhet, en ökning med 3 procentenheter sedan 2020. Kvinnor upplever ensamhet i högre utsträckning än män.
