Bättre trottoarer, mer belysning utomhus och fler och fräschare offentliga toaletter. Det är några av de saker som skulle göra huvudstaden till en bättre stad för äldre, enligt en undersökning utförd av SPFs Stockholmsdistrikt.
– Man ska kunna komma ut utan att behöva oroa sig för än det ena än det andra. Just den där utevistelsen är så viktig, säger professor Lars Andersson, från Karolinska Institutets institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, som varit med i projektet.
Är Stockholm en åldersvänlig stad?
– Inte tillräckligt. Mycket är bra, men mycket kan också göras bättre, säger Lars Andersson.
Äldrevänlig stad
Det började som WHO-projektet Age-friendly cities, 2005. Tanken var att identifiera och beskriva vilka fördelar respektive begränsningar som fanns för äldre i deras hemstäder. I projektets spår lanserades inom EU 2007 en guide som pensionärsföreningar i olika länder kan använda sig av för att bedöma hur äldrevänliga deras städer är.
Med tiden fick Lars Andersson syn på en notis om projektet, och tog kontakt med Sveriges pensionärsförbunds Stockholmsdistriktet. Han fick, tillsammans med distriktets ekonomiansvarige Erik Nilsson i uppdrag av ordförande Kerstin Hallgren att sätta igång.
Imponerande enkät
– Så småningom blev det mer av en lokal historia, säger Erik Nilsson. Det var han som tog kontakt med Bryssel, och såg till att verktygen för undersökningen – en ganska omfattande enkät – kom till Stockholm.
Var det något i resultatet ni blev förvånade över?
– Nej inte direkt förvånade. Men det var ju ändå intressant att det var de här närliggande sakerna som folk tyckte var viktiga. När man går ner på stan, eller att lamporna i parken fungerar, säger Lars Andersson.
– Det som är viktigt för äldre, utöver frågor om vård och omsorg, är just utomhusmiljön. Och det gäller inte bara när det är vinter.
Trottoarer engagerar
Två tredjedelar av de svarande, eller 64 procent, uppfattade trottoarerna i Stockholm som mindre bra. Saker som kan förbättras här är trottoarernas bredd, underhållningen, att de rensas från hinder, att de reserveras för gångtrafikanter och hur trottoarkanterna är avfasade vid övergångsställen.
Nästan lika många, 62 procent, var missnöjda med säkerheten utomhus.
Mest missnöje med toaletter
Den enskilda fråga som flest personer var missnöjda till var dock en annan. Hela 74 procent av de tillfrågade ansåg att tillgången på offentliga toaletter såväl inomhus som utomhus är för dålig. Och de som finns är inte rena, väl underhållna eller lättåtkomliga.
– De snygga toaletterna kostar pengar, säger Lars Andersson.
Erik Nilsson påpekar att de städade toaletter som finns är placerade på restauranger och hotell.
– Man ska ju inte behöva låtsas att man bor på ett hotell för att kunna gå på toaletten.
När vi talar om toaletter kommer vi in på ämnet butiksgallerior. Stockholm får fler och fler gallerior, och många av dem saknar sittplatser för den som inte vill betala för kaffe samtidigt.
– På stadstorg finns det bänkar utplacerade, men i galleriorna där ska man inte sitta ner i onödan, säger Lars Andersson.
Förbättringspotential för huvudstaden
De områden där fler än hälften av de tillfrågade var missnöjda var:
1 Offentliga toaletter 74 %
2 Trottoarer 64 %
2 Erkänns ej av samhället 64 %
3 Säkerheten utomhus 62 %
4 Osynliggörs i medier 60 %
5 Tillgänglighet 58 %
6 Arbetsmöjligheter främjas inte 54 %
7 Brist på bostäder för rörelsehindrade 52 %
8 Äldre anställdas kvalitet framhålls inte 51 %
8 Övergångsställen 51 %
Vill du undersöka hur äldrevänlig din stad är?
Ta kontakt med Erik Nilsson på SPFs Stockholmsdistrikt, så svarar han gärna på frågor.
Frida Andersson Johansson
frida.johansson@veteranen.se
