Det behövs omtag och krafttag i arbetet mot ålderismen. Lagen mot åldersdiskriminering måste vässas.
Det sa Barbro Westerholm – läkare, tidigare bland annat chef för Socialstyrelsen och förbundsordförande för SPF Seniorerna och nu riksdagsledamot (L) – under en digital föreläsning i arrangemang av SPF Seniorerna Stockholm i tisdags (8/12).
Många decennier av opinionsbildning och hårt påverkansarbete ledde 2013 till en lag mot åldersdiskriminering.
– Men den har för svaga muskler och måste stärkas. Som riksdagsledamot klarar man inte sådant med så få seniora ledamöter som nu finns i riksdagen. Här behövs mer tryck från opinionen. Jag önskar att pensionärsorganisationerna kan öka pressen ännu mer i frågan, sa Barbro Westerholm.
Obearbetade
Mellan 200 och 300 fall av åldersdiskriminering kommer in till Diskrimineringsombudsmannen varje år.
– Men hittills är det totalt färre än tio anmälningar som har kommit upp i domstol eller till förlikning.
– Alla de andra ligger obearbetade. De handlar om kränkningar och diskriminering av olika slag men som inte faller under lagen.
Pandemin
Under föreläsningen reflekterade Barbro Westerholm om den ålderism som visat sig under coronakrisen.
– Varför valde regeringen och Folkhälsomyndigheten att sätta skyddsgränsen vid just 70 år? Är det för att man inte anser att 70-plussare är en tillgång i samhället, i offentlig verksamhet eller näringsliv? Det erkänner man naturligtvis inte, men jag undrar: varför just en 70-årsgräns?
Hela föreläsningen
Barbro Westerholms föreläsning direktsändes på Facebook, SPF Seniorernas Stockholmsdistrikt arrangerade. Hela föreläsningen kan ses i efterhand.
Myndigheterna talade om att ”värna de äldre”, ett lika talande som orimligt begrepp, enligt Barbro Westerholm.
– Hur många 70-åringar vill ha någon ovanför huvudet som vill värna om dem? Jag kan faktiskt bestämma själv! Jag kan själv ta till mig den kunskap om risker som finns, och jag ser med egna ögon att årsrika människor riskerar att fara illa av den här infektionen. Då ska jag också som andra grupper tillförtros att vidta de mått och steg som jag tycker är rimliga i min situation, sa Barbro Westerholm som påpekade att motsvarande kollektivisering av äldre saknar motsvarigheter i andra länders hantering av coronakrisen.
– I Sverige såg man inte 70-plussare som en tillgång i samhället. Det har också lett till en syn på äldre, som under våren kunde ta sig uttryck i att yngre sa åt äldre att inte stå i matkön i butiken ”och smitta andra”. Man trodde att vi var spridare av smittan.
– Myndigheter som Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten såg inte vad isoleringen och ensamheten leder till för ohälsa. Lyckligtvis tog forskare som Ingmar Skoog till orda.
Ännu grymmare
Besöksförbudet på äldreboendena var om möjligt ännu grymmare, och ännu mer obegripligt, fortsatte Barbro Westerholm.
– Jag har fått många, många brev om detta från människor som drabbats mycket svårt.
Barbro Westerholm berättade bland annat om en man som hade beskrivit vad som hände hans fru, sedan det i oktober upphävda nationella besöksförbudet nyligen i praktiken återinfördes av kommuner – i strid med lagen.
– Hans fru som bodde på ett särskilt boende levde först upp på ett fantastiskt sätt när det nationella förbudet hävdes. Hon började tala igen, ett tal som hon hade förlorat under förbudet.
– Sen slog stoppet till. Maken beskrev att det inte tog lång tid innan hans hustru sa att hon bara inte ville längre. Efter ytterligare tio dagar tog hon livet av sig, hon slutade att äta och dricka.
Viktig kunskap
Sådana här händelser och berättelser måste fram i ljuset, menade Barbro Westerholm.
– Inte minst behöver forskningen ta upp sådana här effekter, för att visa hur hårt isoleringen slår.
– Dessutom var åtgärden oproportionerlig. För vilka förde in smittan? Ja, inte 70-plussarna som hade isolerat sig utan snarare personal och annan yrkespersonal utifrån samhället som haft ärenden till äldreboendet.
Ska prioriteras
Det här får inte upprepas längre, poängterade Barbro Westerholm. Besöksstoppet är olagligt.
– Mot bakgrund av hur hårt drabbade 70-plussare har varit under pandemin är det inte mer än rätt att denna grupp också prioriteras när nu vaccineringen så småningom går igång, avslutade Barbro Westerholm.
Arbetslivet också
Under 2020 har antalet anmälningar och uppgifter till Diskrimineringsombudsmannen (DO) om åldersdiskriminering i arbetslivet ökat med 20 procent.
I september var antalet 133 stycken jämfört med 109 som inkom under hela 2019.
– Det behövs kraftfulla insatser, säger nytillträdda diskrimineringsombudsmannen Lars Arrhenius till DN.