Det handlar om kärlöppnande behandling, så kallad reperfusionsbehandling. Det är jämlikt mellan könen, men det finns skillnader när det gäller ålder.
Till viss del kan detta förklaras av att äldre har mer komplicerade sjukdomsbilder vilket kan grumla bilden av vad de behöver, anser Hjärt-Lungfonden som lägger fram sin rapport i dag.
– Men det kan också bero på att många äldre har svårt att ta för sig, ställa krav och ta reda på vad de behöver. Det finns därför anledning att se över rutinerna när det gäller behandlingen av äldre.
Rutinerna måste granskas
När hjärtinfarkten är ett faktum räknas varje minut. Om det tar för lång tid innan den som drabbats får vård blir skadorna på hjärtat livshotande.
Trots detta behandlas endast 60 procent av patienterna över 75 år som drabbats av en större hjärtinfarkt med kärlöppnande behandling. Det kan jämföras med hjärtinfarktspatienter med samma diagnos under 65 år där drygt 85 procent behandlas.
– För att också patienter över 75 år ska få tillgång till behandling bör rutinerna vid kärlöppnande behandling ses över, säger Ulrica Klettner, informationschef på Hjärt-Lungfonden.
Ålderism i forskningen
Hjärt-Lungfonden ger fler exempel på att det råder en ålderism inom forskning och vård när det gäller hjärtinfarkt:
Av de cirka 35 000 svenskar som årligen drabbas av hjärtinfarkt är 45 procent 80 år eller äldre. Det finns indikationer på att äldre delvis drabbas av en annan typ av hjärt-kärlsjukdom än vad yngre gör. Trots detta bygger forskningsstudier om hjärt-kärlsjukdom huvudsakligen på personer som är under 70 år, vilket gör att det i dag saknas vetenskapligt underlag för hur äldre patienter bäst ska behandlas.
Lidande och kostnader
Att äldre underbehandlas och att det saknas tillräcklig forskning om deras hjärtan är två allvarliga brister inom den svenska hjärtvården, menar Hjärt-Lungfonden.
– Vår erfarenhet är att äldre som drabbas av hjärtinfarkt inte får samma behandling som yngre, varken när det gäller den akuta vården eller för att förebygga nya infarkter. Det innebär ett ökat lidande för de drabbade men också ökade vårdkostnader för samhället, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.
Hjärtrapporten är Hjärt-Lungfondens årliga sammanställning av hjärthälsoläget i Sverige. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc).
Jan Arleij
