Finansminister Elisabeth Svantesson (M) säger att seniorer födda 1957 och som fortsätter att arbeta inte kommer att få en höjd skatt - på sina arbetsinkomster. Hon försöker blanda bort korten, menar oppositionen.
Socialdemokratiske riksdagsledamoten Lars Mejern Larsson frågade nyligen äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) om hon avser att vidta några särskilda åtgärder för de personer som är födda 1957 och som går miste om det förhöjda grundavdraget 2023 på grund av ändringar i skatte- och avgiftssystemet.
Nu har regeringen svarat, genom finansminister Elisabeth Svantesson:
”Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 föreslagit att jobbskatteavdraget ska höjas för personer som är 65 år eller äldre”, framhåller Elisabeth Svantesson i det kortfattade svaret.
”Förslaget innebär att personer födda 1957 som jobbar efter årsskiftet inte kommer att få en höjd skatt på sina arbetsinkomster.”
Redovisning
Resten av svaret är en genomgång av hur frågan har behandlats av regering och riksdag:
• Att åldersgränsen för att få ta del av det förhöjda grundavdraget ska höjas i takt med pensionsåldern presenterades första gången i september 2020 i regeringens budgetproposition för 2021.
• I december samma år remitterade Finansdepartementet en promemoria med förslaget.
• Den förra regeringen lämnade en proposition med förslaget till riksdagen den 22 mars 2022.
• Riksdagen röstade ja till förslaget den 31 maj 2022.
Stor besvikelse
Svaret kan alltså tolkas som att regeringen inte avser att införa några övergångsregler så att alla födda 1957 ska gå skadelösa ur beslutet att höja pensionsåldrarna.
SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson är besviken.
– Trots att frågan gällde alla födda 1957 förefaller det tråkigt nog som att regeringen bara vill fokusera på de 57-or som avser att arbeta nästa år.
Det är uppemot 20 procent av årskullen som arbetar vidare, tror Anna Eriksson.
– Men alla 57:or får höjd skatt nästa år, alltså även de som fortsätter att arbeta.
Frågeställaren Lars Mejern Larsson är mycket kritisk till finansministerns svar.
– Eftersom det rör sig om över 100 000 väljare så trodde jag att finansministern skulle bemöta deras frustration på ett mer respektfullt sätt än att blanda korten genom att svara på en fråga jag inte ställt, säger Lars Mejern Larsson till Senioren.
Fick fel besked
Det som SPF Seniorerna också vänder sig emot är statens otydlighet. All information som har funnits har tydligt signalerat att födda 1957 skulle få lägre skatt året efter de fyller 65 år, alltså 2023:
– Många 57-or har kalkylerat med detta och agerat därefter, säger Anna Eriksson.
Enligt uppgifter och vittnesmål till SPF Seniorerna var det också en bit in på hösten i år som denna information gavs enskilda 57-or fick när de kontaktade Pensionsmyndigheten eller Skatteverket – lägre skatt år 2023 för årskull 1957.
– Om inte myndigheterna känt till att skattereglerna ändrats med kort framförhållning, hur ska enskilda då kunna veta det? undrar Anna Eriksson.
Hon pekar på att det står tydligt utsagt i exempelvis pensionsöverenskommelsen från 2017 att födda 1957 och tidigare inte ska beröras av höjningen av riktåldern 2023. Det anges att det är de som är födda 1958 som är den första årskullen som berörs.
– Det är också precis därför en lång rad övergångsregler införs för 57:orna, som exempelvis grundskydd i pensionssystemet och trygghetssystem på arbetsmarknaden. Men när det gäller det förhöjda grundavdraget så omfattas årskullen plötsligt av pensionsåldersförändringarna. Inga övergångsregler existerar! Det är inkonsekvent.
Tillit till politik
SPF Seniorerna har flera gånger påpekat hur sent beslutet togs – i maj i år. All information dessförinnan har pekat på att en lägre skatt för 57-or skulle infalla 2023.
– Men pensionering är en lång process. Människor måste kunna förlita sig på att information och regelverk är korrekta och eventuella ändringar måste meddelas med mycket lång framförhållning, säger Anna Eriksson.
– Det är avgörande att sådant här är förutsägbart, annars faller människors tillit till politiken och staten.
