Politikernas försök att rädda pensionerna kostar skattebetalarna stora summor. I stället borde man renovera systemets grundprincip – att arbete ska ge en rättvis inkomstpension.
Det menar SPF Seniorerna som i en ny rapport går igenom hur det blev med de löften och principer som politikerna uttalade när pensionssystemet sjösattes på 1990-talet.
Bland annat utlovades att pensionssystemet skulle bygga på principerna om att varje arbetad timme i livet ska betala sig i pensionskuvertet – och att systemet ska vara skyddat från partiernas infall i form av kortsiktiga och valvinnande utspel.
Höga mål
Så var det alltså sagt när systemet gick i gång. De stolta deviserna upprepades i vintras när Pensionsgruppen efter långvarig träta återuppstod, nu med samtliga riksdagspartier ombord: arbete som grund och livsinkomstprincipen gäller fortsatt och inkomstpensionen ska finansieras inom pensionssystemet och därmed vara oberoende av statsbudgeten.
SPF Seniorerna visar i nya rapporten som heter ”Ett fristående pensionssystem – på lösa grunder?” hur principerna har kapsejsat. Med statliga insatser beslutade av olika regeringar har inkomstpensionernas nivåer getts konstgjord andning i form av höjda garantipensioner, sänkta skatter och politiska uppfinningar som det så kallade inkomstpensionstillägget.
Var fjärde krona
Rapporten, som släpptes under tisdagen (22/10), visar med olika typfall hur sådana statliga bidrag har ökat under åren 2008-2024. Medan den allmänna inkomstpensionen har stått still så har de statliga utgifterna skenat i väg. För en medianpensionär kommer idag var fjärde utbetald pensionskrona från statlig finansiering.
Det är en medianpensionär
Om man delar alla pensionärer utifrån pensionsnivån i två lika stora grupper så är medianen den pensionären som finns i mitten – lika många pensionärer har en pension som är lägre än såväl som högre än just medianpensionärens.
Bara skattesänkningarna för att stötta pensionerna ligger på 36 miljarder per år. Sammanlagt lägger politikerna ut cirka 56 miljarder om året för att pensionerna ska hänga med, visar rapporten.
– Olika bidragsåtgärder och lappande-och-lagande bör nu ha kommit till vägs ände som verktyg för att stärka pensionerna. I stället är det dags att renovera och utveckla pensionssystemet, säger SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson.
Framför allt vill man se att pensionsavgiften blir de 18,5 procent som var sagt från början, och inte dagens 17,21 procent. En sådan höjning skulle enligt rapporten kosta omkring 25 miljarder att genomföra.
– Det är strax under hälften av statsfinansernas utgifter för de räddningsaktioner som politiken genomfört för att försöka mildra den sviktande allmänna pensionen – utan resultat, säger Eva Eriksson.
– Därtill behöver pensionssystemet ses över i sin helhet, inklusive grundskyddet.
Grundorsaker till problemen
• Medellivslängden ökar – men människors pensionsålder hänger inte med.
• Pensionsavgifterna blev lägre än tänkt, 17,21 i stället för 18,5 procent.
Några effekter
• Flera exempel på typfall födda 1943 i rapporten illustrerar hur grundidén om att pensionen ska bygga på den livsinkomst man jobbat ihop under yrkeslivet har holkats ur. Ett typfall visar att 2008 utgjordes pensionen till 82 procent av allmän pension och 18 procent tjänstepension. 2024 är siffrorna 61,4 procent och 15 procent – tillkommer 23,6 procent i form av statliga bidrag.
• Mellan 2019 och 2024 ökade andelen äldre med garantipension från 31 procent till 57 procent.
• Under 2022 tog tre av fyra pensionärer emot någon form av statligt bidrag till sin pension. 2020 var siffran 35 procent.
• För en vanlig pensionär kommer nu var fjärde utbetald krona från staten i form av garantipension, inkomstpensionstillägg och skattesänkning.
Åtgärder från politikerna
• Skattelättnader har använts sedan 2009 för att hålla pensionerna under armarna
• Ett inkomstpensionstillägg infördes 2021 för att få upp allmänna pensioner på främst 11-14 000 kronor
• Garantipensionerna höjdes 2022 med som mest 1 000 kronor före skatt efter beslut i riksdagen
”Det har saknats en överblick”
För att pensionssystemet ska komma upp på fast mark behövs flera åtgärder från politikernas sida, anser SPF Seniorerna.
Så här skriver förbundet om avgiften till systemet:
”Högre pensionsavgift, genom en omfördelning inom befintlig arbetsgivaravgift, som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del genom högre inkomstbaserad allmän pension är ett nödvändigt första steg.”
Men vad betyder ”en omfördelning inom befintlig arbetsgivaravgift”?
– Pensionsavgifter ovanför intjänandetaket och den allmänna löneavgiften tas ut inom arbetsgivaravgiften idag, men går som skatt till staten och inte till socialförsäkringar som pensioner, förklarar rapportförfattaren Anna Eriksson, pensionsexpert på SPF Seniorerna.
– Vi menar att arbetsgivaravgiften kan hållas intakt och att delar av de två avgifterna kan användas för att stärka pensionen.
”Därtill behöver pensionssystemet ses över i sin helhet, inklusive grundskyddet.” betonar SPF Seniorerna i rapporten.
Kan du utveckla?
– Hela systemet behöver ses över i stället för lappande-och-lagande med mindre delar. Dess koppling till samhället och samhällsförändringarna sedan 90-talet, pensionsnivåer, längre arbetsliv och så vidare.
Vad mer specifikt behöver ses över när det gäller grundskyddet?
– Grundskyddet var tänkt för ett fåtal, men numera har nästan 6 av 10 seniorer garantipension – så vilket grundskydd ska vi ha?
Varför släpper SPF Seniorerna den här rapporten just nu?
– De granskade politiska åtgärderna har kommit var för sig och det har saknats en överblick kring vad dessa sammantaget medför och vilka effekterna har blivit för pensioner och pensionssystem.
– Det har också saknats kunskap om hur omfattande den statliga finansieringen är för vanliga pensionärer och för statsfinanserna.
56 skattemiljarder varje år
”När de två statliga bidrag (inkomstpensionstillägg och höjd garantipension) som tillkommit eller förändrats sedan år 2020 läggs samman hamnar den årliga utgiften för statsfinanserna på cirka 20 miljarder kronor efter avdragen skatt. Tillsammans med kostnaden för det förhöjda grundavdraget på pensionsinkomster, cirka 36 miljarder kronor årligen, blir totalsumman på omkring 56 miljarder kronor på årsbasis.”
(Ur rapporten)
