Gör nytt försök att lyfta omsorgen

Ett nationellt kompetenscentrum ska försöka få upp nivån på äldreomsorgen runt om i landet. Äldres medverkan blir jätteviktig, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell till Senioren.

Personer som får insatser från äldreomsorgen behöver få mer inflytande över sin egen vardag. Man har rätt att få stöd av personal med adekvat kompetens och erfarenhet. De stora och orättvisa skillnaderna i kvalitet över landet måste pressas tillbaka.

Där är tre av målen för det nya nationella kompetenscentrumet som invigdes i torsdags (11/8) i Socialstyrelsens lokaler i Stockholm.

Kompetenscentrumet – beslutat av regeringen efter förslag från Göran Johnssons årsgamla utredning ”Vilja välja vård och omsorg” om kompetensförsörjningen i vård och omsorg – ska göra det lättare att införa arbetssätt som bygger på bästa tillgängliga kunskap och på goda exempel från olika verksamheter.

– Det är en klyfta mellan vägledning och kunskap och hur vi kan tillämpa den i det verksamhetsnära arbetet, säger Olivia Wigzell. Alltså hur anpassar man arbetet så att man kan använda bästa tillgängliga kunskap. I slutänden är syftet att uppnå en god kvalitet för den enskilde.

En huvuduppgift blir att snabbare svara upp mot verksamheternas behov av expertstöd. Stödet ska lättare kunna användas direkt i mötet med de personer som behöver äldreomsorg.

– Det här vill vi ha dialoger om. Det handlar ju också om hur vi kan forma vår verksamhet så att vi verkligen stödjer enskilda verksamheter och kommuner. Effektivt. Vi har att jobba med ett implementeringsglapp så att säga.

Uppgiften är att stödja medarbetare och chefer så att de ska kunna göra bästa möjliga insats – genom att till dem få fram bästa möjliga kunskap. Kompetenscentrumet ska hjälpa till med svar på vad man då behöver för verktyg ute i verksamheterna.

– Vi ska också skaffa en nationell överblick. Hur ser svensk äldreomsorg ut? Vilka behov har vi? Det gäller att få en mer fördjupad förståelse av det.

Finns alltså inte allt det här på plats redan?
– Det gör det, men vi vill koppla forskningen ännu närmare, och koppla tillsynen närmare. Coronakommissionen visade att man saknade viktig statistik, så vi behöver också få en mer komplett bild.

Har ni vetat för lite på den nationella nivån?
– Nej, det tycker jag ändå inte. Men mellan myndighet och verksamhet behövs det ökad förståelse. Vi kan ge kunskapsstöd men vi vet för lite om hur det fungerar i praktiken.

Kan du konkretisera?
– Om vi till exempel har tagit fram ett underlag om undernäring så är frågan hur man sedan också får det att verkligen hända att man jobbar rätt, att man gör riskbedömningar och så vidare.

Hur kommer det sig att den här förändringen i form av ett kompetenscentrum kommer just nu, och inte för säg tio år sedan?

– Under pandemin blottlades bristerna. Dessa har vi ju beskrivit under lång tid men de blev så uttalade och så mycket mer akuta under pandemin.

Det finns en större motivation i hela samhället för att förbättra äldreomsorgen på riktigt, tror Olivia Wigzell.

– En vecka efter Coronakommissionens första delrapport kom också direktiven till den äldreomsorgslag som nu är på gång. Pandemin har påskyndat ett mycket viktigt arbete.

Invigningen bjöd på socialminister Lena Hallengrens bandklippning, kaffe och tårta och mingel, men också en osminkad föredragning av äldreomsorgens djupa problem av Marta Szebehely, professor i socialt arbete och en av landets mest kunniga om läget i svensk äldreomsorg.

Så hur lång tid kan det ta innan de goda föresatserna på högsta nationella nivå verkligen märks för den berörda äldre ute i hemtjänst och på särskilda boenden?

– Det är ett arbete som tar lång tid, säger Olivia Wigzell. Vi ser hur negativa förändringar har verkat över lång tid, vilket Marta Szebehely också redogjorde för. Det tar tid att få bort sådant som minutstyrd hemtjänst. Jag skulle gissa att det handlar om en handfull år innan vi börjar se resultat. Men sedan kan det komma att gå desto fortare.

Kommer seniororganisationer som SPF Seniorerna att involveras i arbetet med att förbättra äldreomsorgen?

– Ja, och det är jätteviktigt. Där finns ju också mycket kunskap och erfarenhet, säger Olivia Wigzell.

– Det är omöjligt att tänka sig en förändring utan medverkan från seniorerna själva. Det behöver ske också på lokal och regional nivå via pensionärsråden som är mycket viktiga.

Tillsammans

Socialminister Lena Hallengren (S) formulerar kompetenscentrumets uppgift så här:

– Staten och kommunerna behöver arbeta tillsammans för att stärka den svenska äldreomsorgen. För det krävs att vi på nationell nivå har en bättre kunskap än idag om förutsättningarna lokalt. Det här var något som bland annat Coronakommissionen identifierade som en brist och som vi nu åtgärdar.

Kommentera