Det finns inget tak för hur gammal en människa kan bli. Den slutsatsen drar forskare i en ny vetenskaplig studie.
I över hundra år har människans förväntade livslängd i de mest utvecklade länderna ökat stadigt med tre år per decennium.
Men hur länge ökningen kan fortsätta har varit och är föremål för intensiva diskussioner bland forskarna inom området dödlighet vid extrem ålder.
Samma slutsats
2017 publicerade Chalmersforskarna Holger Rootzén och Dmitrii Zholud för första gången sin teori om att det inte finns en övre gräns för mänsklig livslängd.
Sedan dess har större datamängder blivit tillgängliga, och den nya studien kommer fram till samma slutsats: det finns inga statistiska belägg för en mänsklig maxålder.
– Vi har med avsevärt större datamängder kunnat styrka våra tidigare resultat, säger Holger Rootzén i ett pressmeddelande.
Borde ha upptäckts
Resultatet motsäger därmed en tidigare publicering i den vetenskapliga tidskriften Nature, där slutsatsen drogs att den naturliga gränsen för människans livslängd är 115 år.
– Om det hade funnits en gräns under 130 år så borde den ha upptäckts i studien, och det skulle i sådana fall ha varit en indikation på att ökningen av medellivslängden inte kan fortsätta obegränsat. Men så är det alltså inte, säger Holger Rootzén.
Planar ut
Kunskap om vår livslängd är viktig för samhället, och kan spela roll för till exempel planering av pensionssystem, konstaterar Chalmers tekniska högskola.
Eftersom antalet individer som lever väldigt länge ökar, ökar också möjligheten att någon kommer att uppnå till exempel 130 levnadsår.
Ett annat resultat i studien är att de skillnader i överlevnad, mellan till exempel kvinnor och män, eller olika livsstilar, som finns i yngre åldrar planar ut efter 108 års ålder.
Så gjordes studien
Data samlades in dels genom den internationella databasen om livslängd (International Database on Longevity) som innehåller över 1100 så kallade supercentenarians (personer över 110 år) från 13 länder (Österrike, Belgien, Kanada, Danmark, England, Wales, Finland, Tyskland, Norge, Spanien, Sverige, USA, Italien) och dessutom semi-supercentenarians (personer över 105 år) från några av länderna, och dels genom uppgifter från Italien om alla personer som var minst 105 år mellan januari 2009 och december 2015.
Studien är gjord av chalmersforskarna i samarbete med forskare från EPFL, Max Planck Institute for Demographic Research och HEC Montreal.
