Sverige har lägst andel fattiga pensionärer i EU, säger Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr. Men han får mothugg av SPF Seniorerna.
I en intervju i Dagens Nyheter (4/11) ger myndighetens högste chef sin syn på funktioner och egenskaper i pensionssystemet.
På frågan om pensionerna behöver höjas, säger Daniel Barr att det är en politisk fråga.
– Det som betalas in till alla pensionssystem är 28 procent av lönesumman. Frågan är hur mycket vill vi spara. Om jag avstår från konsumtion i dag för konsumtion i morgon – vilken är den ”rätta” siffran? Det är en politisk fråga.
SPF Seniorerna reagerar på siffran.
– En representativ och genomsnittlig löntagare har idag en avsättning till allmän pension och tjänstepension på cirka 22 procent. 28 procents avsättning motsvarar en månadslön på omkring 200 000 kronor, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson.
80 procent av lönen
Daniel Barr säger vidare i intervjun att kompensationsgraden – alltså hur stor pensionen är i förhållande till genomsnittsinkomsten under de fem sista åren före det att pensionen tas ut – är hög. Medianen ligger på 80 procent för den grupp som gick i pension 2016.
Anna Eriksson poängterar att den siffran måste förklaras noga, och problematiseras:
– Siffran blir egendomlig eftersom flera omständigheter driver upp kompensationsgraden här. Den allmänna pensionen är omkring sex procentenheter högre i starten, tjänstepensionen tas ofta ut på kortare tid än livsvarigt och siffrorna bygger inte på bruttolöner utan på PGI, alltså den pensionsgrundande inkomsten. Därtill ingår alla inkomster före 65 år, inte heltidslöner enbart.
Respektavståndet
Grundskyddet i systemet är träffsäkert, anser Daniel Barr. Det lyfter upp dem med lägst inkomster till en rimligare nivå, säger han.
SPF Seniorerna håller med. Grundskyddet fungerar som tänkt.
– Men det som mest urholkar pensionssystemets legitimitet är det allt mindre respektavståndet, alltså att det lönar sig dåligt att arbeta ihop sin pension jämfört med att ha lönearbetat lite eller inte alls, säger Anna Eriksson.
Hon beklagar att Daniel Barr inte driver på mer för att få en debatt om respektavståndet.
– Han tog själv upp just detta problem när han tillträdde som generaldirektör i en stort uppslagen debattartikel. Men sedan dess har respektavståndet inte ökat, snarare tvärtom.
Säkert system
Pensionssystemet i Sverige är finansiellt stabilt och säkert – för staten. När medellivslängden ökar holkar det ur pensionerna – för pensionärerna. Vägen fram är att fler arbetar längre. Om detta är alla överens.
– Det skulle vara positivt om människor kan arbeta längre när vi lever längre, men här finns ett flertal hinder för merparten löntagare som borde ha lösts innan kraven på ett längre arbetsliv ökar. Detta har försummats till priset av sjunkande pensionsnivåer, säger Anna Eriksson.
Fattigdom
Så var det detta med fattigpensionärer.
Medan Daniel Barr konstaterar att Sverige 24 000 personer är bäst i Europa om man ser till andelen som inte klarar ett antal vanliga utgifter som att betala för hyra och tillräcklig värme i bostaden lyfter SPF Seniorerna jämförelsen mellan pensionärernas inkomster med inkomster för allmänheten i stort.
De med mindre än 60 procent av medianinkomsten – hundratusentals individer – räknas på det sättet som relativt fattig.
Fler perspektiv
Nästa fredag den 12/11 presenterar Pensionsmyndigheten en ny rapport med titeln ”Är pensionerna tillräckliga?”.
Det är den första i en rad rapporter om pensionssystemet som myndigheten levererar fram till sommaren 2022.
Här är de övriga:
2. Hur typiskt är ett typfall? 17 december 2021
3. Hur är pensionärernas ekonomiska standard och utveckling? 17 januari 2022
4. Vilka möjligheter finns inom pensionssystemet för att påverka pensionsgapet mellan könen? 14 februari 2022
5. Hur ser pensionerna ut för utrikes födda? 28 mars 2022
6. Varför finns det fattiga pensionärer – vilka är de och hur kan de bli färre? 9 maj 2022
