Unionens viktigaste arbete på äldreområdet är att fortsätta att ge verktyg och stöd till medlemsländerna själva, menar Sara Skyttedal (KD).
Sara Skyttedal, Kristdemokraternas toppnamn i det stundande parlamentsvalet betonar att hon vill se att länderna fortsatt har ett oinskränkt mandat och ansvar för sina äldre medborgare.
Men också att man samarbetar för att få fram kunskap.
Lära av varandra
Sara Skyttedal säger att det blir hennes viktigaste äldrepolitiska fråga under den kommande mandatperioden.
– Kristdemokraterna vill verka för att EU på bästa sätt underlättar för medlemsländerna att lära sig av varandra och utbyta kunskap, säger hon.
– För oss är det en viktig fråga, både för européernas välfärd, men också för att säkra att EU framöver sköter rätt frågor och inte blandar sig i sådant man faktiskt inte ska lägga sig i.
Samarbetar
Alla var inför parlamentsvalet 2014 överens om att de stora utmaningar som en åldrande befolkning innebär är en viktig fråga för hela EU. Det handlade bland annat om att förebygga sjukdomar, möjliggöra för längre arbetsliv och säkerställa äldres inkludering i samhällets olika delar.
Hur anser du att EU har lyckats sätta dessa äldrepolitiska frågor i centrum under den gånga mandatperioden?
– Inom äldreomsorgen är EU:s viktigaste uppgift att hjälpa till och underlätta kunskapsinhämtning och policyutbyte. Ett viktigt verktyg är här det så kallade ”Open Method of Coordination”-systemet vilket innebär att medlemsländerna gemensamt identifierar mål, riktlinjer och jämförelsestatistik. Unionens viktigaste arbete på äldreområdet är att fortsätta att ge verktyg och stöd till medlemsländerna för att själva förbättra villkoren för de äldre i unionen.
Vilken enskild äldrepolitisk fråga ser du som den allra viktigaste under den kommande mandatperioden för EU-parlamentet att hantera?
– Europas åldrande befolkning är en av unionens stora framtidsfrågor. Så igen, vi anser att EU ska fortsätta att prioritera och underlätta policyutbyten och kunskapsdelning.
– Vi vänder oss också starkt emot en överstatlig styrning av äldrepolitiken. Varje land måste självt få bestämma i dessa frågor också i fortsättningen.