Har du en mikro hemma? Som du värmer rester i eller tinar upp bullar? Det är vad de flesta gör med sin mikro – men Marianne Kivimäe gör så mycket mer. Hon lagar mat i mikron och skulle önska att fler upptäckte hur bra det är. Dessutom sparar man energi! Längre ned - Mariannes favoritrecept för mikron.
En mikrovågsugn drar ungefär 1,2 kWh per timme. Ligger elpriset på en krona per kWh innebär det att det kostar 1,20 krona att använda den i en hel timme. Vilket man förstås sällan gör. Men trots att den är energisnål och väldigt praktisk om man ska laga små mängder mat har mikron fallit lite i glömska. Det är troligen långt ifrån alla som har en mikro hemma som använder den till allt man faktiskt kan använda den till.
När Marianne Kivimäe fyllde 40 kom hennes man hem med en mikrovågsugn. En fantastisk nyhet då. Men Marianne uppskattade den inte alls. Inte ville hon ha en köksmaskin i födelsedagspresent! Särskilt inte en så stor och klumpig.
– Men lite senare kom jag på andra tankar. Jag började förstå då att mikron var en fiffig apparat och läste på ganska mycket, säger Marianne.
1991 hade hon hunnit bli redo för en mikro, en Philips blev det. Som skulle visa sig bli en väldigt trogen vän i köket. Och dessutom visa sig vara energisnål, något som blivit alltmer viktigt nu med skenande elpriser.
– Det går så mycket fortare att laga mat i mikron när man bara ska laga till en eller två personer. Det går definitivt åt mindre ström när man använder den än ugnen och spisen. Speciellt när man ska laga mindre mängder mat, då känns det onödigt att sätta på den vanliga ugnen. Det tar ju tid för den att bli varm och sedan ska den stå på ett tag också. Men tinar gör jag inte i mikron, jag låter den frysta fisken eller vad det nu är ligga framme först, säger Marianne.
– Till min första mikro fick man en sån riktigt bra kokbok. Men när det till slut blev dags att byta ut den mikron till den jag fortfarande har idag, var det där med recept borta. Men nu vet jag ju själv vad man kan laga i den och hur. Jag önskar bara att fler visste. För det är så otroligt lätt och smidigt att få till en måltid med hjälp av mikron.
Inte minst är mikron bra när man ska ta hand om rester. Sånt som ligger lite halvglömt och tråkigt i kylen och som man annars kanske hade tänkt slänga.
– Häromdagen hittade jag några gamla palsternackor i kylskåpet som inte såg mycket ut för världen. De var för skrynkliga för att skala så jag tvättade och skivade dem, smälte smör och ringlade lite honung över. Jag hittade också ett halvt paket fetaost i kylen som jag smulade över. Efter ett par minuter i mikron, med lock på, hade jag en färdig rätt.
Man får prova sig fram lite, säger Marianne. Själv gör hon ofta ett rotmos som hon verkligen älskar.
– Jag skär kålrot i bitar med lite vatten och buljong, kanske en skivad morot och en palsternacka också. Sen kör man det mjukt i mikron och mixar ihop det på slutet med en stavmixer. Fantastiskt gott! Min man älskar broccoli så det kokar vi också flera gånger i veckan. I en speciell liten ångkoksmanick vi har där man lägger broccolin i en liten korg med vatten under.
Gröt, omelett, äggröra, rotmos – det är sånt Marianne ofta gör i mikron. Men även lite mer avancerade saker som grönsakstimbaler.
– De är väldigt bra om man vill imponera på folk! säger Marianne och skrattar. De ser imponerande ut men är lätta att göra.
En del skeptiska röster har höjts genom åren kring mikrovågsugnar, deras strålning och vad de gör med näringsinnehållet i maten. Men ingenting har visat på att mikrovågorna skulle vara skadliga. Det är vad Marianne brukar berätta på sina föredrag som hon nu håller för Rotary och det är också det som står på Strålsäkerhetsmyndighetens sida om mikrovågsugnar:
”En mikrovågsugn är dock konstruerad så att mikrovågorna upphör så fort ugnsluckan öppnas. Det finns inte heller några mikrovågor kvar i maten eller drycken efter att ugnen stängts av.”
Allt fungerar dock inte att göra i mikron vill Marianne understryka. Man kan inte steka, fritera, baka eller laga mat i stora mängder.
– Vill man testa att baka så går det i och för sig, men man får inte någon brödskorpa så det blir inte lika gott som i vanliga ugnen. Koka ägg ska man absolut inte göra, de exploderar.
Att man använder rätt sorts kärl i mikron är viktigt. Det får aldrig vara av metall, då slår det gnistor inne i mikron. Glas, porslin, keramik eller mikrotålig plast går bra. Ofta är de märkta med mikrosymbolen, ett tecken med vågor. Mariannes uppmaning till alla är att ta sig en titt på sin mikro, vilka kärl man har som kan vara lämpliga och sedan testa sig fram till vad som passar just dig.
– Baka potatis är bra för nybörjare, glöm inte att picka hål i skalet bara, säger hon.
Och hon lovar att en ny matlagningsvärld kommer att öppna sig för den som vågar prova…
Mariannes favoritrecept för mikron
Kokta grönsaker
1 Ansa och skölj broccoli, blomkål, brysselkål, morötter, palsternackor, purjolök eller någon annan grönsak du gillar.
2 Skär i ungefär lika stora bitar, lägg i en mikrotålig skål med cirka en halv dl vatten.
3 Kör på full effekt under lock, känn med en sticka när de är klara. Olika grönsaker behöver olika mycket tid, man får sticka och känna om det behövs mer tid.
Grönsakstimbaler
1 Koka cirka 250 gram grönsaker i mikron tills de är mjuka. Mixa med stavmixer eller i matberedare.
2 Blanda med 2 ägg, 2 msk vispgrädde, salt och peppar till en slät smet.
3 Skölj 4–5 kaffekoppar med kallt vatten och fyll dem till ¾ med smeten. Ställ i mikron och kör först utan lock i 2 minuter, sedan ev 2 minuter till beroende på om de stelnat eller inte.
4 När de stelnat, stjälp upp dem på fat och servera.
Kokta fiskfiléer
1 Lägg tinade eller färska fiskfiléer i en låg form.
2 Krydda lite och häll en halv dl vatten eller vin över.
3 Koka i mikron under lock kort tid, titta efter när fiskköttet ser färdigt ut.
4 Spadet blir en grund som går att göra sås på. Det brukar Marianne dock göra på spisen.
Köttfärsbiffar
1 Blanda till köttfärs efter ditt eget favoritrecept, gör biffar eller bullar.
2 Lägg dem ganska tätt på ett stort fat och mikra under lock på högsta effekt, 3 x 2 min.
3 Ta ut fatet mellan gångerna och undersök hur de ser ut. Verkar de inte färdiga kör du lite till. Köttbullar mår bra av att bli rullade lite.
Rotmos
1 Skär en kålrot i 1 cm tjocka skivor. Skala och tärna. 2 Lägg i en bunke med ½-1 dl vatten, kanske en buljongtärning, varför inte en skalad och skivad morot och den där palsternackan som håller på att skrumpna? 3 Kör i mikron på högsta effekt under lock tills allt är lagom mjukt. Mixa ihop med stavmixer.
Äppeldessert
1 Kärna ur ett par äpplen och ställ dem i en mikrotålig form.
2 Häll lite honung, sirap eller farinsocker i hålet, eventuellt några russin och en klick smör.
3 Kör utan lock på högsta effekt tills äpplena känns mjuka. 4 Servera med vaniljsås eller -glass!
Andra energisnåla sätt att laga mat
Matlagning kräver en hel del energi. Men det går att få ner kostnaderna om man är lite medveten. Mikrovågsugn, luftfritös och andra småmaskiner drar mindre el än vanlig spis och ugn, framför allt för att de är igång så mycket kortare tid.
Dessutom finns det annat att vinna också – som nya smaker!
Luftfritös (airfryer)
En luftfritös använder luft istället för olja för att fritera och tillaga maten. Det blir hälsosammare eftersom ytterst lite olja behövs, några droppar mest för smakens skull. Bra för dig som gillar krispig mat!
Tryckkokare
En tryckkokare är som en vanlig kastrull men med ett lock som sluter helt tätt. Det gör att ingen ånga försvinner, istället ökar trycket i kärlet och koktiden minskar med upp till 50 procent. Man sparar alltså både tid och energi.
Ångkokare
Att ångkoka grönsaker är bra eftersom fler vitaminer och mineraler stannar kvar i dem, jämfört med när man kokar på vanligt vis. Lättast är att skaffa en ångkokningsinsats som du kan ställa ner i en kastrull med vatten i. Det finns också elektriska ångkokare.
