Trots all elektronik har ljusstakar och kandelabrar fortfarande en självklar plats i våra hem. Variationen av ljushållare har blivit stor genom åren och många är eftertraktade på andrahandsmarknaden. Kanske är just din ljusstake med här? Se vad den är värd. Bilder och fakta på 13 ljusstakar nedan.
Sedan elektricitetens intåg i början av 1900-talet behöver vi sällan uppleva det mörker som förr präglade människors liv. Innan en enkel knapptryckning kunde få hela rum att bada i ljus var det främst den öppna elden, levande ljus och fotogenlampor som skingrade mörkret. Och dessförinnan enkla lysstickor eller oljelampor. På 1600-talet blev levande ljus en allt vanligare syn i de svenska hemmen. Då hade det redan stöpts ljus runtom i Europa sedan åtminstone 1200-talet men det var länge en lyxprodukt.
Den svenska vintern var mörk och kall men i de flesta hem på landsbygden hade man in på 1800-talet bara tillgång till ett tiotal ljus om året. Dessa tillverkades vanligen av talg som tagits tillvara efter slakten. Även vaxljus förekom men de var mycket dyrare och svårare att få tag på.
Av talgen stöptes långa smala ljus för vardagsanvändning, och tjockare och finare som sparades till högtider. Talgljusen innebar att vinterdagarna kunde förlängas och gjorde det möjligt att arbeta och umgås även efter mörkrets inbrott. Men de hade sina nackdelar. Förutom att vekarna måste klippas, droppade och sotade ljusen och var så mjuka att de lätt kroknade.
Med stearinljusen, som uppfanns på 1820-talet av fransmannen Michel Eugène Chevreul, slapp man de problemen. De brann med hög låga och var vackert vita och fasta.
Stearinljusen introducerades i Sverige av tidningsmannen Lars Johan Hierta som 1839 öppnade Liljeholmens stearinfabrik i Stockholm. Men det var först i slutet av århundradet som människor i allmänhet hade råd att unna sig de vita ljusen.
Med fotogenlampans intåg i slutet av århundradet, och senare den elektriska belysningen, förlorade de levande ljusen till viss del sin plats.
Det skulle dröja ända till 1960-talet innan stearinljusen och de små värmeljusen fick en ny glansperiod. Nu användes de mer som stämningsskapare och mysbelysning och det fanns gott om stakar och lyktor att förvara dem i.
Vid mitten av 1900-talet ägnade sig nämligen flera kända formgivare år att rita sådana. Redan tidigt i historien ägnades mycket tid åt att formge vackra stakar, kandelabrar och lyktor.
Genom stakarna kan man följa modets växlingar – från barockens spiralformade stammar, till rokokons rikt dekorerade och böljande former och 1900-talets stilrena stakar. De senaste hundra åren har stakarna och ljuslyktorna i sig blivit alltmer populära inredningsdetaljer och fungerar i många fall lika bra som skulpturer som ljushållare.
Flera ljusstakar har blivit riktiga designklassiker. Liljan, den eleganta ljusstaken i mässing, formgavs ursprungligen för Ystad-Metall men tillverkas idag av Skultuna. Bakom ljusstaken står Ivar Ålenius-Björk som skapade den naturinspirerade staken inför världsutställningen i New York 1939. Som namnet antyder hittade han inspiration i en liljas blad.
Den var så lik att den ofta förväxlades med originalet
Ljusstaken var en del av en större serie och blev snabbt en riktig storsäljare, så populär att det så småningom lanserades en glasinsats så att den skulle kunna fungera som vas. Tyvärr sökte inte Ystad-Metall något mönsterskydd på staken och snart började det dyka upp kopior, bland annat från Ibe-konst, också de i Ystad. De kallade sin ljusstake för Lilja och den var så lik att den ofta förväxlades med originalet, något som ledde till en rättstvist. När Ystad-Metall efter flera år försökte skydda designen avslogs ansökan. Det hade gått för lång tid. Därför hittar man idag ofta snarlika ljusstakar på loppisar och auktioner. Det kan vara värt att kolla en extra gång på stämpeln i botten.
Ystad-Metall lärde av sitt misstag och när de några år senare skulle lansera ljusstakar i järn i form av djur, formgivna av Gunnar Ander, såg man till att söka mönsterskydd först.
På 1950-talet stod Ander för formgivningen av nästan hälften av Ystad-Metalls sortiment. Det är omöjligt att tala om svenska ljusstakar utan att nämna Gunnar Ander som ritade många populära ljusstakar, kandelabrar och takkronor under 50- och 60-talet. Förutom de mönsterskyddade djurljusstakarna formgav han bland annat flera stakar och kandelabrar där han blandade mässing eller svärtad metall med detaljer i färgat glas.
På 60- och 70-talen var rustikt järn, glas och levande ljus en populär kombination hos designintresserade. En annan formgivare som ofta blandade materialen var Erik Höglund, som i många år var knuten till Boda glasbruk och Boda smide. Han experimenterade mycket med handsmitt järn och formgav en mängd ljusstakar och ljuskronor för Boda smide. Flera av dem tillverkas än idag, på andrahandsmarknaden brukar de äldre stakarna vara populära.
Både Höglund och Ander hade en stor produktion, men långt ifrån alla ljusstakar och kandelabrar i smide och glas är ritade av dem. Ofta tillskrivs Erik Höglund och Gunnar Ander felaktigt föremål, så det gäller att vara lite försiktig på andrahandsmarknaden.
Erik Höglund brukar till exempel nämnas som formgivare av elljusstaken Fantasi från Osram, i svart metall och färgade glasbitar, men i själva verket är formgivaren bakom okänd. Ljusstaken brukar vara populär på auktioner och ligger på 2 000 kr och uppåt.
De svenska adventsljusens historia går tillbaka till åtminstone 1870-talet och Ersta diakonianstalt i Stockholm. Varje söndag i december tändes där sju ljus, ett för varje veckodag, som sattes i en adventsgran, en tradition som hämtats från Tyskland. Så småningom spred sig seden över landet men granen byttes ut mot en stake och man nöjde sig med att tända ett ljus varje söndag.
Samma årtionde lanserades den elektriska adventsljusstaken som faktiskt är en svensk uppfinning. Philips hade just börjat sälja sina första julgransbelysningar men många lampor returnerades på grund av fel voltantal. Då fick lagerarbetaren Oscar Andersson en idé. Han borrade några hål i en traditionell sjuarmad ljusstake och fäste de kasserade lamporna i den. En julikon var född.
Text: Helena Nilsson
Foto: Respektive auktionshus
