Här finns sajter för samlare, information från vykortsklubbar, böcker om vykort och mycket mer. Ett exempel är Jeppe Wikströms Tråkiga vykort (2002) som hittills sålts i mer än 30 000 exemplar. Förra året kom uppföljaren, Fler tråkiga vykort.
En lite annorlunda vykortsbok är skriften Henry B. Goodwins vykort. En bildskatt 1915-1930, skriven av Olle Östlind (Nordic Academic press, 2010, 199 kr).
Allting började när Olle Östlund besökte en antikaffär i början av 1980-talet. Där fann han en kartong med 150-talet vykort, så gott som alla signerade »Goodwin«.
Detta var något hittills okänt – att Goodwin hade publicerat sina fotografier på vykort. Författaren ställer frågan varför han gjorde det, en konstnärlig ateljéfotograf som kämpade emot den fotografiska bildens trivialisering. Varför syssla med något så trivialt som »turistförenings- och vykortsstilen«?
Goodwin är ihågkommen som en av Sveriges mest framstående kulturfotografer, som tidigt satte högt ställda krav på sin och andras konstnärlighet och hur fotografierna framställdes i tryck. Framför allt är han känd för sina många porträtt. Dessutom ska han ha varit en föregångare i den svenska fotografidebatten, som under nittonhundratalets början var mycket intensiv.
Olle Östlund lotsar kunnigt läsaren genom den europeiska tidiga 1900-talshistorien bland dåtidens kulturpersonligheter, kändisar och politiker samtidigt som vi får insyn i dåtidens debattklimat.
Anna Rask
anna.rask@veteranen.se
