I framtiden kan äldre som lider av depression och kronisk smärta ordineras silversmide och körsång för att må bättre. I Helsingborg har idén testats – med positiva resultat.
Politikerna har öppnat ögonen för ett komplement till lyckopiller. För drygt ett år sedan satsade regeringen pengar på pilotprojektet Kultur på recept vid en vårdcentral i Helsingborg. Syftet var att se om kulturell verksamhet för personer med depressioner, stress och långvarig smärta kunde mota och minska sjukfrånvaro.
I grupper fick patienterna prova på aktiviteter som målning, drejning, trädgårdsskötsel och teaterbesök – ett tillägg vid sidan om ordinarie läkemedel.
De flesta deltagarna var ovana vid kultur och hade sällan ägnat sig åt sådant som att gå på teater eller att skapa med händerna. Trots det tyckte samtliga att projektets aktiviteter kändes meningsfulla.
”Det är trevligt, jag träffar andra och kommer ut och gör något. Många av oss har till stor del isolerat sig, jag själv har gjort det i alla fall, jag kunde till slut inte gå någonstans överhuvudtaget”, säger en av deltagarna i projektets slutrapport som kom i våras.
– Kultur på recept har visat att den här typen av modell fungerar. Den bör testas, utvecklas och prövas även bland andra grupper. Äldre kan vara en sådan möjlig grupp, säger Sören Augustinsson, doktor i arbetsvetenskap och följeforskare under projektet.
Rapporten från Helsingborg ska överlämnas till regeringen. Det kommunala självbestämmandet innebär dock att staten inte kan peka med hela handen och säga att äldrevården ska införa mer kultur. Det är upp till kommuner och landsting.
Forskning kring kulturens påverkan började i mitten av 1900-talet. Amerikanska forskare släppte ut råttor ur sina burar och lät dem bo hemma hos sig. Råttorna blev både smartare, bättre problemlösare och reparerade sina skador och sjukdomar.
Precis likadant är det med människor – vi blir smartare och friskare av berikande miljöer. Sambanden mellan kultur och hälsa studeras av de tuffaste neuroforskarna, psykologerna och musikvetarna på världens främsta universitet som Harvard och Stanford.
– Det är inga små skolor som bedriver flummiga studier, säger Gunnar Bjursell, professor i molekylärbiologi vid Göteborgs universitet och forskare i kultur och hälsa.
Use it or lose it är ett forskningsprojekt som presenterades på Stanford för två år sedan. Det handlar om att du aktivt måste använda din hjärna för att komma ihåg även dina gamla minnen. Hjärnan tränar du genom att tänka, resonera och argumentera med andra, i kombination med att till exempel läsa, sjunga och memorera ramsor.
Över hundra rapporter om studier kring kultur och hälsa kommer varje vecka. De flesta från välrenommerade internationella forskningsinstitutioner. I Sverige ligger vi efter. Här ses kultur av de flesta som en »mjuk« faktor i hälsosammanhang. Gunnar menar att den är hård som sten.
– Jag tror att kultur i framtiden kommer att visa sig i sjukhusen – mer färger, former, fönster och fler tillfällen för äldre och sjuka att vara ute i naturen. Det kommer att vara ett krav från 40-talisterna med en mänskligare vård.
Text: Louise Fauvelle
