En dag när Åke är 58 år säger han att det är något han måste berätta.
Ester Roxberg hade en helt vanlig uppväxt med två storasystrar, en pappa och en mamma. Pappa Åke var präst, och barndomen beskrivs, i tillbakablickar, som ganska så idyllisk. Så en dag när Åke är 58 år säger han att det är något han måste berätta. Ester tror först att han ska säga att han har fått cancer. Det har han inte, däremot är det något om honom hon inte vet. Han är egentligen en annan. Han är Ann-Christine.
Ester beskriver öppet och ärligt hur hon kämpar med att acceptera sin pappas omvandling till kvinna. Trots att hon mer och mer inser vidden av hans inre kamp vill hon klamra sig fast vid den gamla vanliga Åke, han som alltid funnits där. Men undan för undan trängs Åke undan av den gladare och livligare Ann-Christine. »Jag vet inte vad det är att vara kvinna, säger pappa, jag vet bara vad det är att vara jag.« Så enkelt, och samtidigt så svårt.
Wahlström & Widstrand 2014
Text: Ulrika Palmcrantz
