Släktforskning har blivit en passion för allt fler. När Ingvar Helgesson började släktforska efter pensionen öppnades en helt ny dörr ut i världen.
Mellan 1850 och 1930 utvandrade ungefär 1,2 miljoner svenskar till Nordamerika. Toppåren var 1881-82 och 1887-88, då det rådde jordbrukskris i Sverige och högkonjunktur i USA. Ungefär en femtedel av emigranterna återvände hem, men en miljon svenskar blev kvar i ”Amerikat”. Det finns kalkyler som säger att befolkningen år 1930 skulle ha varit 2,4 miljoner större om emigranterna stannat kvar (och skaffat barn, osv). Hur det skulle ha påverkat vår i dag 9,7-miljonhövdade skara, kan man bara fantisera om, men givet är att utvandringen hade en enorm inverkan på Sverige och svenskarna.
Blivit enklare
Att följa sina släktband bakåt i tiden har idag vuxit till vad som närmast kan betraktas som en passion för många, runt 200 000. Lätthanterliga internettjänster, i kombination med tv-succéer som Vem tror du att du är och Allt för Sverige, har gjort att intresset för att spåra utvandrade släktingar och deras efterlevande har vuxit sig allt större.
På de stora, internationella webbportalerna som My Heritage och Ancestry finns miljontals användare. En av dem är min far, Ingvar Helgesson, som började släktforska före mikrofilmernas tid, då varje arkivbok måste beställas fram i original från landsarkivens underjord. Det tog tid, men var spännande och upplysande.
– När du tittat i gamla dokument, går du över till biblioteket och letar efter fack- eller skönlitterära böcker som handlar om det du hittat i dokumentet. Om du inte rentav ger dig ut på en resa i de bygder där de dina framlevde sina dagar.
Heltidssysselsättning
För Ingvar Helgesson kom dock arbete och familj emellan, vilket ledde till ett uppehåll under många år. När datorn hade gjort sitt intåg i vår kultur återupptog han sin hobby.
– Mitt intresse för släktforskning blev till en heltidssysselsättning efter pensionen. Plötsligt kändes det som om jag genom mina förfäder flätades ihop med allt annat på vår jord. Tankar dök upp: ”Vandrade min farfarsmor just den där stigen utmed sjön?”
Ingvar gör en fundersam paus.
– Och tänk vilken lycka när jag fann ett allmänt känt citat av en bror till min morfars morfar i Ucklum: ”Kom nu så åker vi, sa Hans i Dahl, när han gick från festen!”
Kontakt med släktingar
Inte minst ledde släktforskningen till att han fick kontakt med några idag mycket kära släktingar både i Sverige och USA.
Denna svindlande resa började i spåren av en bror till Ingvars morfar Carl, Albert Rohdin, född 1867 på Tåsteröds Västergård i byn Ucklum norr om Göteborg. Kyrkböckerna angav att Albert sexton år gammal flyttade till storstaden Göteborg, där han fick jobb som kypare på Sillgatan, som ledde raka spåret ned till hamnen och Amerikabåtarna.
Som Ingvar skriver i sin avhandling om Albert: ”Detta är den gata, som leder alla amerikaemigranter från järnvägsstationen till hamnen och här ligger därför emigranthotellen och restaurangerna tätt, tätt, och man kan föreställa sig att samtalen vid restaurangborden handlade om en enda sak: Det stora landet i väster!”
För snart ett decennium sedan hittade Ingvar den sensationella noteringen i utflyttningslängden för Christine församling i Göteborg:
1888 14/4 Rohdin, Albert Nicklasson, Kypare. Till: Amerika
intendenten blev eld och lågor när han fick höra att här kom släktingar till ”chief Rohdin”
Han fann även en passagerarlista i landsarkivet som visade att Albert lämnade Sverige med ångfartyget ”MARSDIN”, som avgick till Hull i England 18 maj 1888 och att han sedan skulle vidare till slutdestinationen Boston.
– Därefter försvann Albert ur släktens kännedom. Brodern hemma i Sverige, min morfar, dog nämligen, och kontakten bröts. Det var alltså omkring hundra år senare som jag fick för mig att sätta igång och googla efter namnet Rohdin, för att försöka hitta denne morfarsbror, om vilken man bara visste att ”han reste till Amerika och blev visst nåt militärt”.
Efter många falska spår dök det plötsligt upp ett protokoll från stadsfullmäktige i en liten stad på Cape Cod utanför Bostonkusten. En dam vid namn Karen Rohdin Goldberg hade lämnat in ett förslag angående ett nytt trappräcke. Ingvar skickade ett mejl till sekreteraren av protokollet, och bad denne att vänligen vidarebefordra ett meddelande till den här Karen Rohdin.
– Hoppet var inte stort, men det tog bara 30 minuter så hade jag fått ett mejl från Karen. Hon var fullkomligt rusig av lycka över att få reda på något om sin fars släkt från Sverige!
Kom igång med släktforskningen
Skriv ner födelsedatum och födelse-församling för dem du känner till av farfar, farmor, morfar och mormor. Då släktforskning är krångligare i städerna än på landsbygden kan du lämpligen börja med anorna från landet.
Köp ett abonnemang på MyHeritage, Ancestry eller en annan webbportal som tilltalar dig och gå in på Svenska kyrkböcker, där du sedan knappar in dig på rätt län och församling och därefter på födelseboken för det aktuella året.
På rätt datum bör du hitta din anfader (eller -moder) och namnet på dess föräldrar. Förhoppningsvis finner du då också ett gårdsnamn.
Gå därefter tillbaka till registret och knappa denna gång in en bok kallad husförhörslängd för det aktuella födelse-året. Där finns folket listat familjevis under respektive gårdsnamn. I början eller slutet av varje husförhörslängd finns oftast gårdarna listade i alfabetisk ordning.
När du väl funnit din anfaders föräldrar under gårdsnamnet, hittar du också deras födelsedatum och –församling. Då fortsätter du på motsvarande vis och går in på en ny födelsebok, denna gång för föräldrarna, och så kan du gå bakåt så länge kyrkböcker finns för den aktuella församlingen. Kyrkböcker började i allmänhet föras någon gång under första delen av 1700-talet. Har du tur kan du ibland få en del födelsedata från 1600-talet.
Tips: Istället för att själv bli abonnent kan du uppsöka antingen ett landsarkiv i din närhet eller undersöka huruvida närmaste bibliotek eller kommunalhus erbjuder datorer uppkopplade till Ancestry, MyHeritage eller dylikt.
Sondotter till emigrant
Det visade sig att Karen var sondotter till Albert, som hade förlorat kontakten med ”det gamla landet” relativt snart efter emigrationen. Hennes egen far Harald, som var storföretagare på Cape Cod, hade inte talat någon svenska.
Bara några månader efter denna första kontakt satt mina föräldrar på ett flyg till USA. En aning pirriga förstås, släktingarna kunde ju vara av de mest skiftande slag. Men de hade tur, det blev stora famnen från första mötet och familjen utvidgades genom alla Karens nära och kära. Nu är resorna till USA närmast årliga, varje gång till nya utflyktsmål dit de gamla släktingarna hade starka kopplingar. Och även Karen och maken Geoff har äntligen fått chansen att trampa ”den gamla jorden” på besök hos Helgessons i Sverige.
Livräddare
… så vad hade då hänt med Ucklums-grabben Albert efter landstigningen i det förlovade landet? Jo, efter ett antal år som fiskare enrollerades han inom organisationen US Lifesaving Service. Efter ytterligare ett antal år blev han chef för en av USAs mest legendariska livräddningsstationer, på den mytomspunna ön Nantucket, känd för sina många farliga rev, stormar och grundstötningar.
Nantucket var förstås ett av de första utflyktsmålen för Ingvar och ”cousin Karens” del. Dröm om känslan när de en dag steg in i livräddningsmuseet på ön och fann väggarna prydda med väldiga uppförstoringar av Albert och hans besättningar i de stora roddbåtarna!
Och intendenten blev eld och lågor när han fick höra att här kom släktingar till ”chief Rohdin”, mannen som så väl hade representerat livräddarnas motto: ”They had to go out – they did not have to come back”. Såväl när han rodde ut i stormande, kolsvarta hav för att undsätta skeppsbrutna sjömän undan en säker död, som när han för snart 130 år sedan lämnade lilla Ucklum för det stora landet i väster.
Text Kristin Helgesson Svenske
Ancestry, MyHeritage, FamilySearch
Det finns flera stora släktforskningsportaler på webben. De mest kända är www.ancestry.com (världens största), www.myheritage.com (främsta konkurrenten), www.familysearch.com (drivs av Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga, mormoner, som har rest runt och fotograferat och digitaliserat kyrkböcker). De flesta erbjuder gratis prövotid innan du måste betala – pröva dig fram till vilket som passar dig bäst.
Det finns också mängder med program som erbjuder olika finesser för att bygga upp släktträd, om du inte vill rita dem själv.
Andra fiffiga
tjänster
Svenska Gravar – www.svenskagravar.se
Register över gravstenar inom (hittills) 31 kyrkogårdsförvaltningar i Sverige. Ett annat alternativ är www.genealogi.se/gravproj med dryga 200 000 registrerade (och fotograferade) gravstenar.
Arkiv digital – www.arkivdigital.se
Stort arkiv med färgbilder på kyrkböcker och andra historiska dokument.
Anbytarforum – http://aforum.genealogi.se/discus/
En trevlig diskussionssida där alla hjälper alla med allt från att identifiera fotografier och tyda medeltida handskrifter till att berätta vad exempelvis yrket »pinkare« innebär.
