Moa Martinsons hårda liv
Film | Leva & uppleva | Kvinnosak

Moa Martinsons hårda liv

Dokumentärfilmaren Maj Wechselmann har tillsammans med Ebba Witt-Brattström gjort en film om Moa Martinson och hennes liv. Filmen är ett porträtt av Moa och samtidigt ett tidsdokument över ett minst sagt tufft liv.

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2019-03-08

År 1954 utropade statsminister Tage Erlander Moa Martinson till landsmoder. Som ingen annan nådde hon ut till svenska kvinnor med sina böcker som beskrev hur folk i arbetarklassen hade det. Hon skrev om våldtäkt i hemmet, om fattigdom och slitiga liv. Hennes roman Mor gifter sig såldes i hela 92 000 ex på bara en vecka när den kom! Det här var en tid när det såldes mycket böcker, innan tv gjorde sitt intåg i de svenska hemmen. Moa Martinson och Vilhelm Moberg var storsäljarna, ingen annan var i närheten av dem.

Sen gick jag med den i fickan hela tiden, den blev min bibel.

Blev fast

Dokumentärfilmaren Maj Wechselmann hade länge läst Harry Martinsons dikter och tyckte att han var nästan ”som en gud”. Så blev hon nyfiken på Moa och började läsa hennes böcker. Hon tyckte mycket om dem, det påminde henne om hennes egen arbetarbakgrund. När hon sedan råkade ramla över Ebba Witt-Brattströms avhandling om Moa var hon fast.
– En väninna hade den avhandlingen hemma, och jag stal den! Sen gick jag med den i fickan hela tiden, den blev min bibel. Jag visste att jag ville göra en film om Moa, säger hon.

Kamp för överlevnad

Ebba Witt-Brattström har varit med och skrivit manus till filmen Moa Martinson Landsmodern. Filmen börjar med en stark scen där Moa föder ett barn helt ensam på golvet i det sörmländska torp där hon bodde. Hon födde fem barn, alla pojkar. De två yngsta drunknade när de gick genom isen 1925. Hennes första man var alkoholist och drack upp matpengarna. Moa fiskade, plockade bär och gjorde sitt yttersta för att skaffa mat till familjen.

”Det är fantastiskt”

– Jag är så fascinerad över hennes levnadsöde. Att tänka sig att man skulle ha överlevt allt hon fick gå igenom, det går bara inte, säger Maj. Hennes mamma var en ogift piga och som liten blev hon bortlämnad och så undernärd att hon slutade gå när hon var tre. Att komma från ett sådant liv och sedan lyckas skriva 21 romaner och diktsamlingar, det är fantastiskt. Och hon var en viktig röst för alla fattiga arbetare i Sverige. Genom hennes berättelser blev människor uppfostrade till empati och att försöka förbättra levnadsvillkoren för de mest utsatta.

Böcker på löpande band

När Moa mötte den fjorton år yngre Harry Martinson i slutet av 20-talet var de tre äldsta barnen utflugna, de två yngsta hade drunknat, hennes alkoholiserade man hade dött. Harry i sin tur var då mer luffare än författare.

Vill du se filmen?

Filmen Moa Martinson Landsmodern visas bland annat här:
8/3 Södertälje
8/3 Bengtsfors
8-21/3 Linköping
10/3 Valdemarsvik
10/3 Scalateatern, Ystad
17-20/3 Horn, Kinda kommun
5/4 Zita, Stockholm

Tips!
Vill du se filmen om Moa, gå till din lokala biograf och be dem boka in filmen.

Vill du se filmen om Moa, gå till din lokala biograf och be dem boka in filmen.

Dölj faktaruta

De gifte sig 1929 och han flyttade in hos henne på torpet. De skrev böcker på löpande band, samtidigt som det ibland stormade mellan dem. Vid ett tillfälle drog Harry ut på vägarna igen, och Moa gick ut med en efterlysning i radio. Men kreativt var det också, båda var oerhört produktiva under de elva år de var gifta.

Viktigt att våga minnas

– Jag hoppas verkligen att den här filmen ska nå ut till så många som möjligt ute i landet. Det är viktigt att vi minns, att vi vågar minnas, säger Maj.

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2019-03-08

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hornsgatan 172, Stockholm
Postadress: Box 38063 100 64 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas