Konstverk på golvet

Vändbara rölakansmattor har en lång historia här i Sverige och under de senaste åren har intresset för dem ökat. OBS - längre ner i texten hittar du bilder på tio vackra mattor samt fakta om dem och vad de kostade på auktion.

En rölakansmatta från mitten av förra århundradet är mycket mer än bara en inredningsdetalj. Den är också ett litet minne av den svenska textilindustrins storhetstid. Under 60- och 70-talet låg det rölakansmattor på golvet i många svenska hem och den svenska textilindustrin blomstrade. Sverige är på många sätt unikt när det kommer till mattvävning. Vi har haft väldigt många skickliga textilkonstnärer och var i stort sett ensamma om att väva in formgivarens signatur i mattorna. Ingegerd Silow, Sigvard Bernadotte, Barbro Nilsson, Marianne Richter och Agda Österberg hör till några av de kända namnen, men det finns också många mer anonyma formgivare. Från 1940-talet och några decennier framåt formgavs och tillverkades här tusentals handvävda mattor i rölakan med moderna geometriska mönster. Mattorna tillverkades inte bara för privata hem, många formgavs även för offentliga miljöer, ambassader, slott och kyrkor. En stor del av bland andra Agda Österbergs färgstarka produktion hamnade i kyrkor runtom i Sverige.

Det går fortfarande att göra fynd, särskilt om mattorna saknar signatur

Till skillnad från exempelvis orientaliska mattor som fortfarande är relativt billiga, har rölakansmattorna ökat i värde under de senaste åren. Idag kan de säljas för hundratusentals kronor till samlare världen runt. Framför allt i USA där namn som Märta Måås-Fjetterström och Ingegerd Silow ofta efterfrågas.
Rölakan är en gammal vävteknik som förekommer på flera platser runtom i världen, från Egypten till Sydamerika. Man har hittat textilier i rölakan i gamla vikingagravar men det är osäkert om de vävdes i Sverige eller om de tagits med från utlandet.
Namnets ursprung har också diskuterats men de flesta menar att det kommer från det fornsvenska ordet rygglakan. Ordet användes om täcken, eller bonader, som hängdes upp på väggen bakom väggsittande bänkar för att skydda de sittande mot drag. Tekniken har varit särskilt populär i södra Sverige, där den användes för både mattor, täcken och åkdynor och kräver både tålamod och mycket garn.
Mattorna förekommer i en mängd färger och mönster men förknippas särskilt med geometriska mönster och trappstegsformade detaljer, något som har med vävtekniken att göra där vävarnas mönster skapas av inslagstrådarna, det vill säga tråden som vävs.

Tekniken, som innebär att mattorna ser likadana ut när man vänder dem, har många likheter med kelimmattor. De har varit särskilt vanliga i Iran men vävs även i Turkiet och Afghanistan – och Moldavien, vars rikt dekorerade vävar fått namnet rosenkelim.
Vanliga motiv på äldre rölakansvävar är åttabladsstjärnor, liljor, timglas, rosor och blixtar, som byggdes upp i ett rutmönster. Under mitten av 1900-talet blev formerna friare. Hemslöjderna och fristående ateljéer, bland annat Märta Måås-Fjetterströms, bidrog till mattornas spridning.
En matta märkt MMF slår alltid högt på auktion. Märkningen, som finns i vänstra hörnet, innebär att mattan eller vävnaden är gjord före 1942 efter textilkonstnärens Märta Måås-Fjetterströms mönster. Hon fick sitt stora genombrott 1934 med en utställning på Liljevalchs konsthall i Stockholms och ritade många mönster till rölakansmattor och bonader. Bland favoritmotiven fanns stiliserade växter i harmoniska färger.

Måås-Fjetterström banade väg för flera andra textilkonstnärer och hennes mönster tillhör idag de mest eftertraktade. Tiden då det gick att fynda mattor från Märta Måås-Fjetterströms ateljé är sedan länge förbi. Idag kan de gå för tiotusentals kronor på auktion även om de är slitna.

Värdet på rölakansmattor må ha ökat de senaste åren men det går fortfarande att göra fynd på auktion, särskilt om mattorna saknar signatur eller om formgivaren tillhör de mer anonyma. För liksom mycket annan design och hantverk betyder ett namn väldigt mycket när det kommer till värde.
I Sverige har vi en lång rad kända textilformgivare och signaturer men det var långt ifrån alla mattor som signerades.
Och även om det finns en signatur är det inte säkert att det går att säga vem som döljer sig bakom den – det var inte alltid hemslöjderna och ateljéerna upprättade arkiv över formgivare och väverskor så att namnen kunde föras vidare till kommande generationer. Ibland kan det krävas en hel del detektivarbete för att få fram ett namn.
För att hitta rölakansmattor från mitten av 1900-talet behöver man inte bara leta på auktioner, flera mattor finns faktiskt i nyproduktion.

Ingegerd Silow är namnet bakom signaturen IS, som är en av de mest förekommande när det kommer till rölakansmattor. Hon hade mer än 30 olika arbetsgivare och liksom många andra formgivare fick hon ofta i uppdrag att ta fram flera färgställningar och former av samma mönster. Silow ska bland annat ha ritat mer än 500 rölakansmönster för Axeco mellan 60- och 80-talet, och några av dessa mattor finns fortfarande i produktion.

Text: Helena Nilsson

Kommentera