Silver ger bordet feststämning även till vardags. Och det går snabbt att putsa upp. Den som inte har i gömmorna kan försöka fynda äkta eller nysilver på auktion, i antikhandeln eller på loppis.
Silver glänser vackert i skenet av levande ljus på bordet. Och silvret mår bara bra av att användas även till vardags. Många har kanske fått matbestick i lysningspresent eller ärvt ljusstakar eller en vas som med tiden blivit liggande i en låda. Oputsade. Men silver är inte svårt att sköta, särskilt inte om det rengörs regelbundet. Idag finns bra putsmedel som är lätta att använda. Så
plocka fram ditt bortglömda silver ur gömmorna. Njut av hur blänkande fint det blir efter en puts.
– Silver tål maskindisk, men många tar för mycket diskmedel och det kan nog slita i onödan, säger Tomas Persson, expert på silver och smycken på Stockholms auktionsverk.
– Knivar är vanligen gjorda i två delar, de kan gå sönder i diskmaskinen eftersom delarna sitter ihop med en massa som inte klarar hög temperatur. Det går att ”maskindisksäkra” silverknivar, byta ut den ursprungliga massan mot ett annat preparat. Nysilver och silverpläter tål maskindisk sämre eftersom de har en tunn silveryta.
Både silver och nysilver kan repas om det står tillsammans med rostfria bestick i diskmaskinen, eftersom stålet är hårdare.
Så putsar du silver
För putsning rekommenderar Tomas en pasta i plastburk med tillhörande svamp, där putsmedlet är lätt att skölja bort med vatten. Finns på till exempel Guldfynd. Metoden att placera silver på aluminiumfolie med bikarbonat och sedan hälla över hett vatten är mindre bra eftersom all oxidering då tas bort även i reliefmönster, som syns bättre med lite svärta. Förvara gärna det putsade
silvret i platspåsar när det inte används så håller putsen längre. Om du har etuiet till dina bestick kvar är det ett bra förvaringsalternativ.
– Sätt aldrig gummiband runt besticken eftersom gummi innehåller svavel som skadar silvret och till och med kan ge frätskador. Äggrätter och lutfisk bör inte läggas upp på silverfat eftersom de ger fula fläckar på silvret, säger Tomas Persson.
Ta bort stearin
Stearinstumpar i ljusstakar tas lättast bort med varmt vatten. När stearinet mjuknat är det lätt att pilla bort. Om silvret blivit så svart att det inte går att få rent med vanligt putsmedel kan det ha skadats. Då är det bäst att lämna in det till en silversmed.
Idag är priserna på ädelmetallerna guld och silver höga. Men begagnade silversaker är köpvärda. Dessutom är antikt matsilver vanligen betydligt tyngre än dagens, du får alltså mer silver för pengarna.
Det äldre hantverket är ofta också av högre kvalitet.
Köpa silver på auktion
Tänk på att avgifter och moms på dessa, totalt runt 25 procent, tillkommer på det klubbade beloppet när du ropar in något på ett auktionshus. Köp helst hos etablerade försäljningsställen med kunnig personal. Då är det också lättare att reklamera om du är missnöjd med köpet.
Faktorer som påverkar värdet är silverpriset, föremålets ålder, om det är gjort av en känd silversmed, modell och skick.
Användbara saker är ofta mer eftertraktade en rena prydnadsföremål.
– Bland matsilver är Rosenholm och Svensk rund fortfarande populära modeller, liksom Chippendale och Olga.
Dyrbara fiskbestick
Fiskbestick och genombrutna fiskspadar för uppläggning är eftertraktade och brukar bli dyra. Andra omtyckta silver-saker är såsskålar, helst i par, ljusstakar och raguskedar. Kaffeserviser har förlorat i popularitet, liksom kaffe- och teskedar. Gamla teskedar är ofta stora och passar bra som dessertskedar, tipsar Tomas Persson.
Dyrast är det vackra 1700-talssilvret i stram senbarock, kurvig rokoko och elegant gustavianskt. Empirsilvret från början av1800-talet är trevligt och jämförelsevis plånboksvänligt. Under 1800-talet blir silvertillverkningen efter hand mer ndustribetonad. Silver i till exempel rikt dekorerad nyrokoko är billigare än hantverksmässigt gjorda äldre föremål.
När du köper silver på auktion eller på antikmarknaden bör du, liksom vid alla köp av begagnade varor, undersöka sakerna noga. Undvik silver som har fula lagningar, till exempel gamla tennlagningar – som dessutom är sköra.
Nysilver
Nysilver består av en legering av olika metaller, till exempel zink, nickel och koppar som överdragits med ett lager av äkta silver genom galvanisering. I Sverige blev nymodigheten en storsäljare från 1860-talet.
Du kan fynda nysilver på vardagsauktioner, på loppis eller i Myrornas butiker.
Priserna varierar, men uppsättningar med matbestick i olika delar kan kosta runt 5–40 kr per del. En del serier har tillverkats både i äkta silver och nysilver.
Föremål som ljusstakar, såsskålar, fat och vaser finns också i nysilver. Ofta är de gjorda i äldre stilar, men det finns också fin modern design i nysilver.
Pläter består av silver- och kopparplåtar som valsats ihop till ett stycke.
Metoden uppfanns i England på 1700-talet. På marknaden finns trevliga antika engelska saker i pläter, till exempel ljusstakar, stekhuvar och ställ för vinflaskor, coasters. Tillverkningen av pläter minskade när produktionen av nysilver tog fart.
Äldre silverpläter och nysilver som använts flitigt har ofta nötts så att den underliggande metallen syns. Båda går att försilvra om, men antik pläter ska helst behålla sin patina där kopparen skymtar.
Text Christina Linderoth-Olson
Foto Patrik Johansson
Silvertämplar
Riktigt gammalt svenskt silver märktes med ”åldermansrankan”, en sicksackformad linje där man tagit prov på föremålets silverhalt. En bokstav angav tillverkningsorten.
Sedan 1754 har vårt silver stämplats med kattfoten, tre kronor.
Från 1759 tillkom en årsbokstav och siffra. Från 1912 infördes ett S tillsammans med kontrollstämplen. Sedan 1988 behöver silversmeder inte längre använda kattfoten, men många stämplar dit den ändå.
Utländska stämplar är en djungel. Varje land har sitt system.
Nysilver i Sverige har stämplats med bland annat NS eller Nysilver. Utländskt nysilver kan ha flera imponerande stämplar.
