I slutet av mars ställer vi återigen om till sommartid och enligt den kända minnesregeln är det dags att ställa fram utemöblerna igen. Något vi faktiskt gjort sedan 1800-talet. Missa inte längre ned 13 olika utemöbler sålda på olika auktionshus. Text Helena Nilsson Foto Respektive Auktionshus
Under sommarhalvåret blir trädgården eller balkongen en förlängning av hemmet. Vi drar fram utemöblerna och dukar upp till fest under bar himmel, tar tupplurar i hammocken, solar och påtar i rabatterna. Då och då lyxar vi till vardagen genom att luta oss tillbaka i en bekväm stol och dricka morgonkaffet ute i solen. Trädgården och balkongen är för många en viktig plats för både nöjen och avkoppling och det märks på det stora utbud av utemöbler- och prylar som finns idag.
Men så har det inte alltid sett ut. Faktum är att utemöbler är en relativt ny syn i svenska trädgårdar. Det var först under 1800-talet som människor i allmänhet började inreda sina uteplatser. Trädgårdar i olika former har vi förstås omgett oss av betydligt längre än så, men det var då det blev allt vanligare att placera ut möbler bland träden och odlingarna.
Trots att utemöbler varit en så viktig del av svensk sommar i mer än 100 år har de inte fått särskilt mycket uppmärksamhet.
2002 kom den första svenska boken om trädgårdsmöbler, skriven av journalisten Anna Lena Einarsson vilket även följdes upp av några utställningar. I boken presenterades närmare 300 utemöbler, de äldsta från första halvan av 1800-talet.
Den äldsta bevarade trädgårdsmöbeln som Einarsson kunde hitta var från 1820-talet och stod på Rosersbergs slott norr om Stockholm. Den tillverkades i empirstil och gjutjärn, ett av de vanligaste materialen i 1800-talets utemöbler.
Gjutjärnsproduktionen fick fart i och med industrialismens intåg i mitten av århundradet och under en period fanns det flera gjutjärnsfabriker runtom i Sverige. Det var ett både slitstarkt och formbart material och tack vare att tekniken utvecklades kunde man massproducera mycket dekorativa föremål till ett överkomligt pris. 1800-talet var gjuteriernas århundrade och en mängd trädgårdsföremål i gjutjärn lämnade fabrikerna. Men även andra material syntes på våra verandor och gräsmattor. Möbler med spjälad rygg eller sits var populära ända in på 1900-talet och kring sekelskiftet skulle de helst vara vita.
Ett annat populärt material var rotting som lämpade sig perfekt för sommarmöbler. De flätade sofforna och stolarna var lätta att flytta runt och blev en vanlig syn på svenska verandor.
När den allra första världsutställningen arrangerades i London 1851 visades en vacker gjutjärnssoffa med sirliga bladformer upp. Ormbunkssoffan väckte stor uppmärksamhet och blev snart ett vanligt inslag i engelska parker.
Än fanns inget mönsterskydd och modellen spreds så småningom till andra länder. Bara här i Sverige tillverkades under århundradet ormbunkssoffor på flera gjuterier och det kan vara svårt att veta var eller när en gammal soffa är tillverkad.
Idag är det bara Byarums Bruk som tillverkar modellen men gjutjärnet har nu bytts ut mot aluminium. Småländska Byarums bruk grundades 1947 av bröderna Bertil och Zander Bokinge och till skillnad från många andra bruk valde man att arbeta med framför allt aluminium.
Det hade då gått drygt hundra år sedan metallen upptäckts – och 60 år sedan den började användas i industriell produktion – och den hade flera positiva egenskaper. De färdiga produkterna blev mycket lättare, mindre spröda än gjutjärn och rostade inte. Det var med andra ord ett perfekt material att tillverka utemöbler i.
På 60- och 70-talet satsade bruket alltmer på parksoffor, utemöbler och produkter för trädgården. På 80-talet började man samarbeta med formgivare för att skapa nya möbelklassiker. Först ut var Björn Alge som bland annat ritat bänkarna Lessebo och Haga. Men bruket har också plockat upp fler äldre modeller, förutom ormbunkssoffan även de så kallade bryggeristolarna som fått namnet Classic No.2.
Bryggeristolen, eller caféstolen, blev en populär modell på 1800-talet då Sverige fick sina första trottoarserveringar.
Den allra första öppnades 1860 vid Göta Källare i Göteborg och snart spred sig serveringarna till andra städer. De blev populära mötesplatser och krävde förstås bekväma men praktiska möbler som tålde att stå utomhus. Kanske bidrog de till den ökande efterfrågan på utemöbler.
En av de vanligaste modellerna på dessa serveringar var bryggeristolen, en nätt och elegant stol med sits i trä och ett fällbart stativ som gjorde den enkel att plocka undan och förvara efter stängning.
Modellen har tillverkats i Sverige i mer än 100 år och är än idag en populär möbel i trädgårdar och på balkonger.
Ett annat företag som fortfarande tillverkar bryggeristolar är Grythyttan Stålmöbler, som också är kända för trädgårdsklassikern A2.
Företaget utvecklades av Artur Lindqvist under funkiseran på 30-talet men dess rötter går tillbaka till 1800-talet. Artur var son till Karl Lindqvist som i slutet av århundradet arbetade som smed i Grythyttan i Västmanland.
När Artur, som inspirerades av funkisens avskalade former och längtade efter att skapa vackra vardagsting, tog över sin pappas företag valde han att ställa om tillverkningen från hästskor till framför allt trädgårdsmöbler. 1930 formgav han den numer klassiska trädgårdsmöbeln Fåtölj A2 som lanserades på Stockholmsutställningen samma år.
Den låg helt rätt i tiden. Från 30-talet och framåt märktes nämligen en ökad efterfrågan på trädgårdsmöbler. En av anledningarna var att vi börjat få semester.
1938 blev det en lagstadgad rättighet för arbetare som nu fick två veckors betald ledighet. Detta växte så småningom till fem veckor.
Nu ville allt fler svenskar skaffa sig ett fritidshus på landet där de kunde komma bort från vardagens stress. Där skulle det helst finnas en trädgård och möjlighet att andas frisk luft och i trädgården behövdes plats för att slå sig ner och umgås.
I reklam för den nya fåtöljen av fjäderstål skrev Grythyttan att ”då ni köper Grythyttans sommarmöbel är Eder möbelfråga löst för många år framåt”. Det skulle visa sig att de hade rätt.
De senaste nittio åren har den stapelbara fåtöljen med sin rogivande svikt synts i många trädgårdar och blivit synonym med svensk sommar.
Den är fortfarande populär och tillverkas än idag med ett nypris på omkring 5 000 kronor men med lite tur kan man fynda äldre stolar i fint skick på auktioner.