Det är ett fantastiskt kulturarbete Trons Lasse Matsson gör uppe i Vålberg: återställer betesmark, restaurerar lador och torvlador, kolmilor och kolarkojor och iordningställer en vandringsled. Från början var Vålberg en fäbod, som tillhörde Ullvi, en by nära Dalälven, nästan nere i Leksand.
På bilden ovan står Tron, som han kallar sig, på trappen på en av byggnaderna i byn och berättar om sin uppväxt i byn. Det är han som sitter på hästen tillsammans med sin lillebror, medan storasyster kör släpräfsan.
Så vandrar vi upp i skogen mot Hackmora. Det var en riktig folkvandring – vi var 71 vandrare, nytt rekord. Det gamla var 63! Det finns flera kolbottnar i det här området. Först kom vi till en där det bara var grunden kvar av kojan, men sedan en vackert uppbyggd koja och mila som Per-Ove Adamsson byggt.
Vårt fika tog vi på en stor föryngringsyta (hygge) i en södersluttning och man kunde ana lite värme i solen. Dagens åldermän på vandringen var Tore Jansson och Lars Tysk, båda födda 1937!
Torvbrytning var viktig på 50-talet när Tron växte upp. Vi var ute på en frusen tjärn, mosse som man försökte torrlägga för att få ut mera torv. Torvladan, som han rustat upp innehåller torkade torvkakor. Torvkakorna maldes hemma på gården till strö för djuren i en manuell kvarn. Den kvarnen fick han köra en timme mitt i natten som straff för onykter hemkomst!
Vid ladan stod en knotig tall, som var märkt som suptall. Då var det ju ett lämpligt tillfälle för Tord att sjunga en snapsvisa.
Vandringsleden vi gick är tillägnad Trolén, en släkting till Tron, som varit i USA och kom hem och berättade fantastiska historier. Tron berättade några under vandringen.
Superintressant guidning värd väsentligt mer än den lilla, goda choklad som Tron fick. Tack än en gång.
Mats Hiertner
