Den 4 juli var det dags för den sedvanliga sommarutflykten för våra äldsta medlemmar inom SPF Seniorerna Falun. Utflykten, med Falukännaren Örjan Hamrin som guide, inleddes med en bussrundtur i de östra stadsdelarna.
Vi fick se och höra om Hästbergs gamla kyrkogård (där en kyrkogårdsvandring anordnas den 5 september), om Lustigknoppsområdet, Villastaden med dess typiska gamla villabebyggelse, Wallmans torn, lasarettet (vars placering där avgjordes av närheten till en vattenåder), Vasagatan, läroverket och mycket mera.
Efter kaffepaus på Gullnäsgården i Stennäset (i stenrik mark från istiden) fortsatte dagen med en tur i Faluns västra omgivningar. Vi passerade den moderna bebyggelsen i Herrhagen och Ingarvet och fortsatte förbi Korsgården, Skyttgruvan och Stråtenbo, trakter med Falubygdens typiska blandning av uppodlad mark och orörd natur.
I Olsbacka kunde Örjan klargöra att den omtalade Fläskkällaren där inte alls har nånting att göra med griskött – ”fläsk” betyder här späntat trä som användes i gruvorna för att hetta upp berget.
Vi såg Aspeboda kyrka, som brann ner på 1950-talet och återuppfördes med ny utformning. Bara klockstapeln klarade sig från branden.
Vi stannade till vid det ”nationalromantiska monumentalverket” Norhaga vid Liljan, ritat av arkitekten Lars Israel Wahlman, innan vi återvände till stadskärnan via den moderna stadsdelen Galgberget, den lite äldre Samuelsdal och gruvområdet med sina karakteristiska slaggvarp och rödmullshögar. Det är rödmullen som används när man tillverkar Falu rödfärg.
Under resan underhöll Örjan oss också med glimtar och anekdoter ur Faluns historia. Han berättade om tillkomsten av Engelbrektsstatyn på Stora Torget. Redan 1859 väcktes tanken, bl a av norska spelmannen Ole Bull, på att starta en insamling för att åstadkomma en staty över Engelbrekt. Men sen hände inget på många år. Så småningom resulterade det hela i ett förslag till staty, Bågspännaren, av Christian Eriksson, som dock förkastades efter många års diskussion. I stället fick Karl Hultström uppdraget att komma med ett förslag, vilket godtogs, utfördes och invigdes 1919.
Efter utflykten tackade de runt femtio deltagarna Örjan Hamrin, reseledaren Torsten Hedbom och busschauffören med en varm applåd.
Text: Margareta Nissby
