Surrealismen firar hundra år. Det uppmärksammas påpassligt med utställning på Moderna Museet.
In med det fantastiska, absurda och irrationella! Ut med det konventionella och förnuftiga!
I år är det hundra år sedan den franske poeten och författaren André Breton skrev det första surrealistiska manifestet. Det uppmärksammar Moderna Museet i Stockholm påpassligt med utställningen Den underjordiska himlen. Som inte bara visar museets egen världsberömda surrealistsamling utan även det inflytande som rörelsen haft på konsten in i vår egen tid. Plus några väl valda exempel på surrealismens föregångare, bland annat den alltid fascinerande Hieronymus Bosch.
Surrealisterna såg det moderna samhället som ett själlöst ekorrhjul där människan tappat sin tankefrihet och kreativitet. Rörelsens huvudgestalter var kraftigt influerade av Sigmund Freuds psykoanalys. Alla drömmar och undertryckta känslor skulle fram. I text, i foto, på film, i dans och
på målarduken. Realism var trist.
Man sökte hellre en hallucinatorisk drömvärld och experimenterade gärna med ny teknik. Inte minst inom filmen vilket öppnade upp för nya spännande riktningar inom filmskapandet. Surrealisterna var också starkt präglade av första världskrigets vedervärdighet och rapporter om illdåd i de europeiska kolonierna och är därför tydligt anti-auktoritära och anti-koloniala.
Man ville ställa saker på ända, gärna genom att skaka om och chocka. Ibland groteskt och med våra ögon sett även ganska barnsligt. Bortser man från just det finns här mycket att hämta. Surrealisterna producerar olika skrifter och pamfletter som getts ett eget intressant rum i utställningen. Även nyskapande filmer, som Bunuels Den Andalusiska hunden plus experimentell indisk film, har fått ett eget rum.
Det är en världsomspännande rörelse där många av dess förgrundsgestalter tvingas flytta till andra världsdelar när Europa börjar rusta för andra världskriget vilket öppnar för nya intryck och uttryck. Det vimlar av kända namn – surrealisterna var bra på att skapa intresse för sig själva – som Meret Oppenheim, Brancusi, Miró, Magritte, Marcel Duchamp, Edvard Munch, GAN, Man Ray, Kandinsky, Max Ernst och så klart Salvador Dalí. Som dock hivades ut ur rörelsen på grund av meningsskiljaktigheter med André Breton över spanska inbördeskriget.
Utställningen pågår 26 oktober 2024–11 januari 2026.
