Gloria Ray Karlmark var fjorton år när hon mot sin vilja blev en ikon för medborgarrättsrörelsen i USA. Nu har hon tillsammans med författaren Elisabeth Åsbrink skrivit en bok om sin historia, som också är ett stycke amerikansk historia.
Gloria Ray Karlmark bor i Sverige sedan drygt femtio år, med svensk make, två barn och barnbarn. Men hon bär också på en helt annan historia från sin uppväxt i USA.
Helt ofrivilligt blev hon en ikon för medborgarrättsrörelsen som växte fram med Martin Luther King i spetsen. Det enda hon själv ville var att få gå i en bra skola. Hon var en ambitiös elev med toppbetyg och när det blev tillåtet för svarta elever att söka sig till vita skolor gjorde hon det. Tillsammans med åtta andra svarta ungdomar blev hon antagen till Little Rock Central High School i Arkansas år 1957, där runt 2000 vita elever gick.
President Eisenhower skickar soldater
Även om Högsta domstolen i Washington hade beslutat att det numera var förbjudet att segregera svarta och vita barn i skolan blev det kalabalik när de nio förväntansfulla eleverna dök upp inför första skoldagen den 25 september 1957. De möttes av beväpnade soldater som släppte in alla vita elever, men inte dem. Soldaterna var ditskickade av guvernören som inte ville låta de nio eleverna komma in i skolan trots att president Eisenhower personligen ringde upp honom och sa åt honom att göra det. Det var den nya lagen.
President Eisenhower fick skicka dit elitsoldater för att få kontroll över situationen och se till att eleverna blev insläppta. Händelsen blev en världsnyhet.
De nio, som kom att kallas The Little Rock Nine, fick utstå spott och spe, skällsord och fysiska påhopp både i skolan och utanför. Året kom att prägla Gloria Ray för all framtid och hon har inte gärna velat tänka tillbaka på den tiden.
Men nu har alltså hon och författaren Elisabeth Åsbrink tillsammans skrivit boken Gloria – i rasismens skugga (Polaris, kommer ut 2 oktober). Om året som kom att förändra inte bara Glorias liv utan också hela den amerikanska historien.
