Visst är det skönt att vara själv när man så önskar, men ibland saknar jag en riktigt god väninna (eller en manlig vän) att umgås med när tristessen tränger sig på. Att träffas över en fika eller lunch, eller göra en liten bussresa när vi känner för det. Vi har kanske båda fått vår beskärda del av motgångar, men vårt goda humör har vi kvar och hjärnan är intakt. Än har vi inte ”gamlat” till oss, mer än normalt för vår ålder. Gillar att arbeta med händerna för att skapa. Har hus och trädgård. Helst ska du bo i mitt närområde, dvs Bohuslän och vara i min ålder runt 80.