Vårdbolagens vd-löner höjdes efter Caremaskandalen

DN var inte först. Hur välfärdsbolagen undviker bolagsskatt avslöjade Veteranen för flera veckor sedan - och dessutom att bolagen också gav cheferna kraftiga lönelyft efter Caremaskandalen.

Idag ifrågasätter många riskkapitalbolag inom välfärden. Ägarnas främsta mål är att öka värdet på företagen och sälja dem efter några år. Medborgarnas skattepengar rinner ut ur landet, men vinst tas sällan ut under resans gång. Det är när bolaget säljs som vinsten räknas hem och då kan det röra sig om flera miljarder kronor som hamnar i skatteparadis.

När riskkapitalbolagen köper en vårdbolagskoncern lånar de upp emot 90 procent av köpesumman för att betala säljaren. Skulden hamnar hos koncernerna. Vårdbolagen anpassar sin bemanning efter kommunens krav och lyckas effektivisera verksamheten och kan på så sätt betala räntor, amorteringar och övriga omkostnader med de skattepengar som kommuner och landsting betalar ut till vårdbolagen varje månad.

Besparingar ger bonus

Flera chefer i vårdbolagskoncerner vittnar om hur de får i uppdrag att spara pengar genom att lägga sig under den fastslagna bemanningen och hålla nere lönenivån. Vissa chefer belönas med bonus om de sparar tillräckligt mycket.
Andra menar att kommunerna varit ineffektiva och att vårdbolagen är bättre på att driva verksamheten professionellt.

Veteranen ska titta närmare på tre vårdbolag: Attendo Sverige, Carema Care (som idag heter Vardaga) och Aleris och deras moderbolag i den här artikeln. Dessa vårdbolag är de största aktiebolagen som utför skattefinansierad äldreomsorg i Sverige och ingår i koncerner som även är verksamma inom områden som sjukvård, psykiatri, missbruksvård och assistans till funktionshindrade. De har även verksamhet i våra nordiska grannländer. Vi har gått igenom årsredovisningarna för 2011 och 2012. De som avser 2013 är ännu inte inrapporterade.

På koncernnivå omsatte Attendo 7,3 miljarder kronor 2011. Caremas omsättning låg på 6,7 miljarder kronor och Aleris på 5,1 miljarder kronor. Som en jämförelse låg omsättningen i lilla Sölvesborgs kommun på 770 miljoner kronor, i Stockholms stad var omsättningen på 36 miljarder kronor samma år. Året därpå har omsättningen stigit avsevärt i vårdbolagskoncernerna.

Ingen bolagsskatt

De stora vårdbolagskoncernerna och riskkapitalägarna har opinionen emot sig och vårdbolagen förlorar upphandlingar. 2012 skriver Carema Cares moderbolag Ambea ner värdet på koncernen med flera hundra miljoner kronor.
– Det är klart att medias rapportering påverkat vårt företag på många sätt. Detta vände dock när det framkom att rapporteringen till stor del byggde på felaktigheter, säger Susanne Bodin Eklöf, informationschef på Vardaga.
För Aleris försämras lönsamheten i specialistsjukvården. Attendo gör en vinst men lämnar ett koncernbidrag till övriga koncernen och betalar därför ingen bolagsskatt. Inte heller Attendos moderbolag betalar bolagsskatt.
– Attendokoncernen betalade marginellt med bolagsskatt 2012, dock inte noll. Det beror på att vi tidigare hade så kallade aktieägarlån vars ränta sänkte vår vinst. Attendo kommer att betala väsentligt mer skatt i framtiden i och med att våra ägare var först ut i branschen med att avskaffa aktieägarlånen, säger Charlotte Näsström Morén, presschef på Attendo.

Inte heller Caremas moderbolag betalar någon bolagsskatt utan använder sig av förlustavdrag och deklarerar ett underskott på 700 miljoner.
Aleris och dess moderbolag Sirela betalar heller ingen bolagsskatt 2012.
– Ambea följer förstås de lagar och regler som gäller för beskattning på de marknader där man är verksamt. Den svenska lagstiftningen innebär att man får göra förlustavdrag, även för historiska förluster, och det valde Ambea att göra 2012, säger Susanne Bodin Eklöf.
Inget av bolagen betalar alltså bolagsskatt på vinst detta år. Den vinst som gjorts har kvittats mot ränteutgifter, koncernbidrag och förluster. Enligt svensk lag behöver inga bolag som inte gjort vinst betala bolagsskatt.

Kraftiga lönehöjningar

Trots kritiken mot skatteplanering höjer de tre vårdbolagen lönerna till de verkställande direktörerna 2012. För den nytillträdda vd:n på Carema blir årslönen 6,5 miljoner kronor. Året innan hade företagets vd en årslön på 2,1 miljoner kronor, som endast avsåg nio månader. Utöver lönen hade Carema en pensionskostnad på 1,5 miljoner kronor för den nytillträdda vd:n. Jämfört med föregångaren Carl Gyllfors motsvarar den nya lönen en höjning på 133 procent. Enligt Susanne Eklöf Bodin fick den nya vd:n ansvar för två bolag, Carema och Ambea.

På Aleris får vd:n och styrelsen också ett rejält lönelyft. 2011 ligger ersättningen på 3,3 miljoner kronor, nu är den plötsligt uppe i 5,5 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning med 66 procent.

Efter en lång mejlkorrespondens med både Aleris och Carema svarar bolagen att lönehöjningarna beror på en övergång från en lön med en rörlig del, det vill säga bonus, till en fast lön.

Fram till 2012 använde Attendo och Carema så kallade räntesnurror. Det är en form av avancerad skatteplanering. Upplägget innebar att den utländska ägaren i samband med köpet av vårdbolagskoncernen lånade ut flera miljarder kronor till moderbolaget, som fick betala hög ränta.

Attendo betalde en ränta på 15 procent och Caremas moderbolag, Ambeas, betalade en ränta på tolv procent. Moderbolaget i Sverige drog sedan av räntan mot vinsten i vårdbolagen, som inte behövde betala bolagsskatt. Ägaren, vanligtvis ett holdingbolag som fanns utomlands, mottog räntorna, som hamnade i skatteparadis där liten eller ingen skatt betalades.

I praktiken betalades inte räntorna kontant utan lades till moderbolagets skuld. Därför växte både skuld och räntebetalningarna över åren.

Stopp för räntesnurror

När Caremaskandalen uppdagas satte finansminister Anders Borg (M) stopp för räntesnurror. Lagen trädde i kraft 1 januari 2013 men finansministerns utspel fick nästan omedelbar effekt. 2012 är nämligen Attendos och Ambeas aktieägarlån borta och ränteutgifterna har sjunkit dramatiskt.

Veteranens egen granskning visar att räntorna på aktieägarlånen hos Ambea sjönk från 497 miljoner kronor till 112 miljoner kronor 2011-2012. Hos Attendo är bilden densamma. Här sjönk räntorna från 476 miljoner kronor till 154 miljoner kronor.
– Det ser ut som att många företag rättar sig efter den nya lagstiftningen innan den träder i kraft, säger Börje Norling, skatterevisor på Skatteverket.

Anders Borg har även uttalat en skepsis mot riskkapitalbolag som ägare, men har nu backat i den frågan. Regeringen vill inte utesluta någon ägarform.
Utöver ägarlånen har vårdbolagskoncernerna stora skulder hos svenska och utländska banker, som ägaren tagit i samband med köpet av vårdbolagskoncernen. Räntorna på banklånen är höga och raderar nästan ut vinsten som vårdbolagen gör. En stor del av de pengar som vårdbolagen fakturerar kommuner och landsting går till att betala räntor och amorteringar. De tre granskade vård-bolagskoncernerna betalar flera hundra miljoner i räntor på banklån både 2011 och 2012.
– Det här är en annan form av skatteplanering som Skatteverket fått i uppdrag att utreda, säger Börje Noring.

Caremaskandalen skakade om

Till årsredovisningarna för 2012 la de kvalitetsbokslut. I kollektivavtalen för personalen på Carema Care och Attendo skrevs meddelarskydd in. För Aleris anställda dröjde det ett år till innan meddelarskydd infördes.
Carema Care skapade en rad nya funktioner som chefsläkare, etikombudsman och en kundombudsman. Man skapade dessutom en funktion vars uppgift blev att kontrollera att förbättringsåtgärderna genomfördes. Rapporteringssystemet förändras, syftet är att avvikelser snabbare ska nå ledningen. Vardaga hävdar dock att beslutet om att införa kvalitetsbokslut fattades långt tidigare.
– Vi har lagt den turbulenta tiden bakom oss, men vi lärde oss mycket. Vi som företag har alltid fokuserat på vår verksamhet och hur vi ytterligare kan förbättra kvaliteten, säger Susanne Bodin Eklöf.

Aleris svarar att all vård och omsorg går mot större öppenhet.
– Det är en utveckling som pågått under ett antal år och inte resultatet av en enskild händelse, säger Henrik Kennedy.

Attendo efterlyser en mer nyanserad debatt. Hittills har tyngdpunkten legat på negativa företeelser och privata aktörer.
– Granskning behövs och Attendo har länge verkat för att kvaliteten inom omsorgen på ett nationellt plan ska synliggöras på ett tydligare sätt, säger Charlotte Näsström Morén.

Satsas det på personal?

Men däremot finns inte mycket som visar att de tre företagen gör särskilda utbildningssatsningar eller höjer personaltätheten, åtminstone inte i årsredovisningarna.
Vardaga svarar att utbildningsinsatserna ökade och att pengar för detta togs från projektbudgetar och interna resurser. Attendo för ingen central statistik, eftersom ansvaret på utbildning ligger på regional och lokal nivå.
– Generellt sett har vi ökat andelen medarbetare som genomgått utbildning i omvårdnadslyftet, säger Charlotte Näsström Morén.
När det gäller personaltäthet svarar bolagen att faktiska behov och kommunens upphandlingskriterier styr bemanningen.
– Aleris har den personaltäthet som krävs vid varje givet tillfälle, säger Henrik Kennedy.
När det gäller personalens löner visar Veteranens granskning att genomsnittslönen sjunker med 0,5 procent mellan 2011 och 2012 hos Aleris. För att få fram siffran har vi dividerat summan av löner och andra ersättningar med antalet anställda.
– Generellt sett är det vara svårt att jämföra medellönerna över tid då förändringar i sammansättningen av verksamheter kan påverka utfallet relativt mycket, säger Henrik Kennedy.

Hos Attendo stiger medellönen sju procent. Jämför man lönenivån mellan privat anställd och kommunalt anställd vårdpersonal är skillnaderna små i lönenivå. För några år sedan hade de privatanställda något högre löner.

Svensk välfärd iskall marknad

Förklaringen är det Svenska riskkapitalföreningen kallar för Caremadrevet. Investeringarna stannade på 59 miljoner kronor 2013, en struntsumma i sammanhanget då investeringarna tidigare låg på flera hundra miljoner kronor per år.
– Politikerna måste bestämma sig för om vi ska ha vinster i välfärden. Ska det finnas mångfald? Det gäller oavsett valutgången i höst, säger Gabriel Urwitz, ordförande i Svenska riskkapitalföreningen.

När det gäller långsiktigt ägande tycker Gabriel Urwitz att politiker blandar ihop varaktighet och långsiktighet. Ägandets varaktighet är inte det samma som en långsiktig och seriös verksamhet med hög kvalitet.
– Det är populism, ursäkta att jag säger det, men vi har en upphetsad politisk diskussion. Ägandet blir inte bättre för att det pågår i tio och ett halvt år istället för åtta.När välfärden började privatiseras tyckte kommunerna att de blev av med problem. Sverige har gått igenom en läroprocess och kommunerna måste bli bättre på att upphandla, säger han.

Text Peter Söderlund

Research Peter Söderlund Åsa Ohlsson

Kommentera