Bilden av äldre som aktivt letar efter den bästa hemtjänsten är i många fall en chimär. Verkligheten ser annorlunda ut. »Kunden« är ofta en person som drabbats av stroke eller demens, och inte alls är kapabel att välja. Dessutom är det ingen som egentligen vet vad kvalitet inom hemtjänsten innebär.
Lagen om valfrihet (LOV) infördes 2009 och innebär att äldre själva får välja om hemtjänsten ska utföras av ett privat företag eller av kommunen. De får helt enkelt välja utförare, eller som man lite elakt skulle kunna uttrycka det – de får välja vem som ska betala personalens lön. Någon valfrihet av innehållet i hemtjänsten rör det sig dock inte om. Den omsorg en person har rätt till avgörs i biståndsbeslutet, och står fast oavsett vem som utför jobbet.
Denna marknadsmodell bygger på att de äldre fungerar ungefär som köpvilliga kunder. Men verkligheten ser ofta väldigt annorlunda ut. Många äldre kommer i kontakt med äldreomsorgen först när de blivit sjuka och orkar sällan välja vem som ska utföra hemtjänsten. Ofta är det dessutom bråttom.
Valet av utförare sker i praktiken av anhöriga. I många fall görs inget val alls, och personen får då kommunens egen hemtjänst som utförare.
För många blir valet ett orosmoment. Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, tror att äldre människor är mer angelägna om innehållet i omsorgen och vilka personer som kommer till dem, än vilken arbetsgivare personalen har. Omställningen från självständig individ till hjälpbehövande är ofta en dramatisk och jobbig förändring i sig.
Omsättningen bland hemtjänstföretagen är hög och konkurrensen stenhård, särskilt i Stockholm. Där har på sina håll en tredjedel av företagen slagits ut på två år. Konsekvensen är att kontinuiteten drabbas, har man otur kan man tvingas byta hemtjänstföretag flera gånger.
– Många hemtjänstföretag har en historia som städ-företag, och har inte så stor erfarenhet av vård och omsorg. De stora riskkapitalistföretagen har fördelar av sin storlek. Vi ser att de ideella hemtjänstföretagen drar sig ur, de klarar inte att hålla en kvalitet som de tycker är tillräcklig, säger Marta Szebehely.
Betydelsen av att själv få välja utförare verkar vara övervärderad, åtminstone bland dem som redan har hemtjänst. I Socialstyrelsens undersökning om vad landets äldre tycker om äldreomsorgen finns ingen skillnad i nöjdhet mellan de som valt en kommunal respektive en privat utförare.
Enligt Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, pekar det mesta på att LOV ändå blir kvar, även efter ett eventuellt regeringsskifte. Sedan 2011 då Carema-skandalen uppdagades, har vinster i välfärden varit en politiskt het fråga.
– Jag tror att vi får se fortsatta privatiseringar i långsam takt. Det är ovanligt att kommuner drar tillbaka privatiseringar. Valfriheten har dessutom ett starkt stöd, understryker Henrik Jordahl.
Regeringens förhoppning har från början varit att reformen om valfrihet ska leda till större mångfald. Enligt Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, finns redan en rätt stor mångfald bland de privata utförarna, men de har svårt att nå ut med sin profil. Förklaringen är att kommunerna håller hårt på konkurrensneutraliteten.
– I Stockholm är möjligheten liten att visa upp sin profil. Konsekvensen har blivit att alla utförare ser likadana ut och skaffar sig namn som börjar på A för att komma högst upp på listan, säger han.
Det finns inga entydiga tecken på att kostnaderna för hemtjänsten har sjunkit i och med valfrihetssystemet. I vissa fall kan man se att det blir dyrare för kommunerna att införa valfrihetssystem, eftersom den administrativa bördan ökar. För många småkommuner blir det svårt att bära dessa kostnader och därför vågar förmodligen inte regering och riksdag göra LOV obligatorisk för landets alla kommuner.
Håkan Tenelius tror att många kommuner faller för frestelsen och använder valfriheten inom hemtjänsten som en besparingsmetod.
– Vi ser att kommuner försökt spara genom att betala ut lägre ersättningar till mindre hemtjänstföretag, säger Håkan Tenelius.
Frågan om kvalitet inom hemtjänsten är abstrakt och svår att få grepp om. Det finns i dagsläget ingen samlad bild, och kommunerna saknar ofta kunskap om hur de ska ställa krav eller så vet de inte hur kraven ska följas upp. Tidigare har begreppet »kvalitet« varit något man inte ens reflekterat över, men i samband med valfriheten har det blivit annorlunda.
– Som äldre ska du kunna jämföra kvaliteten hos olika leverantörer men det är inte lätt att få fram det som är kvalitet. Vissa saker är inte ens jämförbara, säger Elisabeth Åkrantz vid Kammarkollegiet.
Peter Söderlund
peter.soderlund@veteranen.se
Illustration: Anders Westerberg
Mer om LOV och valfrihet i hemtjänsten kan du läsa om i Veteranen nr 2, 2014. Du får Veteranen som medlem i SPF. Du kan också prenumerera, köpa lösnummer i butik eller köpa Veteranen digitalt här:
