Guide – Så hjälper du en anhörig med demens

De flesta anhöriga slår knut på sig själva för att hjälpa demenssjuka. Men trots det känner många skuld och anklagar sig själva för att inte göra tillräckligt. Veteranens checklista visar var du kan få stöd.

– Att träffas i anhöriggrupper och utbyta tips och råd betyder mycket för många, säger Eva Bergman, verksamhetschef på Stockholms Äldreboende.
Eva Bergman, som jobbat inom sjukvården i 40 år varav 16 år inom äldreomsorgen, leder kurser för anhöriga. Målet är att de ska känna sig trygga i vetskapen om att deras make eller gamla mamma tas om hand på bästa sätt.
– Vi får ett stort förtroende och om vi lyckas visa att de sjuka har det bra hos oss så minskar de anhörigas oro. Vi skriver upp vad de boende gör dag för dag och berättar det. Närstående kallas även till möten och aktiviteter. Om någon behöver särskilt samtalsstöd för att hantera sin oro så erbjuder vi det.
Eva Bergman hör många säga att de känner sig som svikare därför att de placerat sin partner/förälder på ett demensboende. Andra försöker finnas till hands för den sjuke hela tiden och behöver träna sig i att ha ett eget liv.
– En kvinna fick nyligen i läxa att åka och träffa sina barnbarn i Hälsingland. Hon ville så gärna umgås med dem, men vågade inte lämna sin man.
Eva Bergman råder alla som vårdar en demenssjuk förälder/partner i hemmet att vända sig till kommunens anhörigkonsulent i första hand.  Han eller hon kan jobba mer aktivt mot biståndsbedömaren, understryker hon.
– Klimatet har hårdnat, många patienter är i sämre skick när de kommer in än för sju år sedan. Anhöriga behöver både stöd och hjälp under tiden de väntar på att den sjuke ska få plats på ett boende för dementa.

 

Förvaltare bättre än god man

Den som vill bli förvaltare åt en förälder/partner ska vända sig till kommunens överförmyndare. Beslut fattas av Tingsrätten efter att den bland annat utrett att de närmaste är ense om att just den personen utses.
– Om det finns motsättningar bland de anhöriga går uppdraget i vissa fall till en utomstående, säger Margareta Brattström, professor i civilrätt vid Uppsala universitet.
Margareta Brattström ser stora fördelar med en förvaltare. Han eller hon står under uppsyn och ska lämna årliga redovisningar. Att förvaltaren även kan vara ett skydd mot människor som inte drar sig för att lura åldringar visar ett fall hon följt på nära håll.
– En äldre, demenssjuk man sålde sin konstsamling till underpris. Köpet kunde hävas av förvaltaren och tavlorna tas tillbaka med hänvisning till att mannen inte var i stånd att utföra affärer.
– Mannen hade även gått med i en rad bokklubbar och lotterier. Även de avtalen var ogiltiga eftersom han stod under förvaltare. En god man har inte samma befogenhet eftersom den sjuke då har kvar sin beslutsrätt.

 

Checklista: Så hjälper du en anhörig

Hälsokontroll
Om mamma börjar glömma tider och tjatar om samma sak hela tiden kan det vara dags för en hälsokontroll. Det är viktigt att det görs en medicinsk utredning så att man kan utesluta andra sjukdomar, till exempel depression, som också kan ge demensliknande symtom, men går att behandla. Om mamma förnekar problemen kan man förvarna husläkaren så att han eller hon är extra observant.

Skaffa en generalfullmakt
Se i god tid till att både man och hustru har rätt att disponera alla konton annars kan det bli svårt att ta ut pengar om någon blir sjuk. En generalfullmakt ger partnern/vuxna barn rätt att sköta i princip allt åt fullmaktsgivaren. Den behöver inte bevittnas, men för att skapa större trovärdighet är det bra om två vittnen intygar att den ger uttryck för fullmaktsgivarens vilja. Generalfullmakten gäller så länge personen i fråga är vid sina sinnens fulla bruk. När han eller hon inte längre inte kan bevaka sina rättigheter ska man kontakta kommunens överförmyndare och begära en förvaltare.

Här kan du ladda ner en blankett: http://www.webbkontoret.se/dokument/generalfullmakt.pdf

Skriv ett testamente
Skriv ett testamente i god tid, det är särskilt viktigt för sambor eftersom de inte ärver varandra såsom gifta i de flesta fall gör.

Du behöver avlastning
Korttidsboende kan beviljas om du behöver avlösning. Den sjuke kan till exempel bo en vecka i korttidsboende och en vecka hemma, så kallad växelvård. Beslut fattas av biståndshandläggaren.
Trygghetsplatser finns i en del kommuner för dem som behöver tillfällig avlösning. Plats bokas hos verksamheten och kräver inte alltid beslut från en biståndshandläggare.
Avlösning i hemmet kan fås under begränsad tid. Tjänsten är gratis i hälften av kommunerna. I vissa krävs inget beslut, i andra bestämmer biståndshandläggaren.

Hur mycket hemtjänst får man?
Hemtjänst prövas utifrån den enskildes behov, men gapet mellan hjälpbehovet och kommunens resurser är ofta stort och många får olika beslut för likvärdiga behov. I sällsynta fall, ofta när hemtjänsten kostar för mycket, kan kommunen förorda ett boende för dementa. Några kommuner har särskilda demensteam inom hemtjänsten. Beslut fattas av biståndshandläggare.

Vad är dagvård?
Dagvård ska avlasta anhöriga och aktivera de sjuka. En ny enkätundersökning från Demensförbundet visar dock att 8 av 10 inte får någon anpassad aktivitet eller stimulans.
Öppettiderna varierar mellan en dag till alla vardagar i veckan. Några kommuner har öppet även på kvällar, nätter och helger. Ansök hos biståndshandläggaren.

Söka boende
I sjukdomens slutskede krävs vård dygnet runt. Som anhörig måste man ofta stå på sig både mot den sjuke som vill bo hemma och biståndshandläggaren. Att den sjuke har en diagnos och en förvaltare kan underlätta. Avslag överklagas till Förvaltningsrätten.

Välja boende
Besök flera boenden om kommunen har kundval. Luktar det? Pratar man med de gamla? Vem lagar maten? Be att få se den senaste månadens klagomål och synpunkter. Har de gjort något åt dem? Är personalen utbildad? Får man ta med sig husdjur? Vad är viktigt för din mamma? Vill hon bo nära naturen eller i stan? Glöm inte att kontrollera bemanningen kväll/natt och helger.

Vem kan hjälpa mig?
Allt fler vårdar sjuka anhöriga hemma, enligt Socialtjänstlagen ska de erbjudas stöd och hjälp. I de flesta kommuner finns anhörigkonsulenter som kan sköta kontakten med biståndshandläggare, hemtjänst, boenden och primärvård. I många kommuner finns även Äldreombudsmannen.

 

Text Anna-Brita Ståhl

Kommentera