Välfärdstekniken är på väg att förändra äldreomsorgen. Kan tillsynskameror och robotar bli till något bra för de äldre? På Gotland är det bråttom att hitta svar.
32 robothundar. Lika många robotkatter. Över 70 kameror. Under ett halvår fick äldreboendena på Gotland önska bland närmare 30 digitala hjälpmedel. Nästan 600 prylar köptes in. För det är skarpt läge nu.
Brist på pengar och personal
Skatteintäkterna ser ut att minska, antalet äldre i behov av vård och omsorg blir fler men de som vill jobba i äldreomsorgen verkar inte räcka till. Samtidigt kräver alla att äldreomsorgens kvalitet förbättras.
De demografiska siffrorna börjar brännas i hela landet men på Gotland är de glödheta: Idag ska 100 i yrkesverksam ålder försörja sig själva och ytterligare 85 personer, barn som gamla. Om tio år är det 95 personer som ska försörjas. Samtidigt sjunker antalet som jobbar.
Tekniken viktig
Även om samtliga tillkommande på den gotländska arbetsmarknaden skulle välja att jobba med äldreomsorg kommer det inte att räcka för att tillgodose behoven.
– Ny digital välfärdsteknik måste snabbt bli en medspelare om vi ska få äldreomsorgen att gå ihop, säger Region Gotlands utvecklingsledare Fredrik Westergaard.
”Det här är roligt”
Yvonne Karlsson bor på äldreboendet i den lilla orten Roma, omgärdad av vidsträckta, höstfärgade fält, mitt på ön. Här inne i allrummet kan hon cykla Gotland runt.
– Jag har tur, det här är roligt, säger Yvonne, där hon sitter stadigt på en stol med fötterna på två pedaler, händerna på ett klassiskt cykelstyre och blicken fäst på en stor tv-skärm på väggen. Hon trampar energiskt.
Nu ska jag upp på storvägen, och sedan är det till vänster, eller hur? Yvonne Karlsson
Snabbt tar hon sig fram längs de bekanta vägarna och miljöerna, filmade av Google Maps och inlagrade i den lilla datorn på bordet intill. Yvonne följer vägen på skärmen och skärmen återger Yvonnes vägval.
– Nu ska jag upp på storvägen, och sedan är det till vänster, eller hur? säger Yvonne och boendeassistenten Carina Ydsti intill bekräftar att kursen är helt rätt för att komma till mataffären.
Besöka gamla kvarter
– Men nu måste du styra upp lite om du inte ska fara i diket, skrattar Carina och Yvonne gör som hon säger och kommer med ett knyck upp på vägen.
– Sedan den här upplevelsecykeln kom till Roma har vi varit hemma hos alla där de bodde tidigare, berättar Carina. Men också hos personalen. Det har blivit nära och personligt. Många känner en stolthet när man får visa upp sitt gamla hem.
Snabb surf
Roma äldreboende är utrustat med fiber som gör att det går att surfa snabbt på mobiltelefoner, plattor och den stora smart-teven i allrummet.
De nya hjälpmedlen
Gotlandsprojektet siktade på att förbättra fyra saker för de äldre: självständighet, trygghet, aktivitet och delaktighet.
23 olika typer av produkter köptes in, bland dem:
- Terapikatter och terapihundar, alltså robotar som sällskapsdjur
- Upplevelsecykel
- Äthjälpmedel
- Smart-tv, surfplattor, högtalare och hörlurar
- Virtual Reality-kamera
- Trygghetslarm med GPS-funktion
- Talande album
- Tillsynskameror
Behoven varierar
Boendet har 50 lägenheter, på två våningsplan. De boendes behov varierar. Några har demenssjukdomar i olika stadier, andra kämpar med kroppsliga sjukdomar.
Ove Pettersson sitter i en fåtölj i allrummet och följer nyfiket hur Yvonnes cykeltur avlöper.
Med viss assistans, minnet sviktar, kunde han nyligen på smart-teven visa upp sin järnhandel i Roma.
Den ljuslurviga varelsen lyfter på huvudet och jamar ljudligt.
– Min pappa grundade Roma Järn på 50-talet. Sen tog jag över, berättar Ove som drev handeln i över 20 års tid. Nu är det sonen som tar det vidare.
Medan vi pratar stryker Ove med handen över en robotkatt i knät. Den ljuslurviga varelsen lyfter på huvudet och jamar ljudligt.
Vad heter den?
–Nej, den har inget namn vad jag vet, men den är rolig att ha hos sig ändå, säger Ove och lyfter upp katten mot bröstet. Man kan både höra och känna när den spinner.
Carina Ydsti berättar att personer med demens har stor glädje av robotkatterna. Lägger man den mot kroppen skänker ljudet och vibrationerna av spinnandet nästan alltid ett stort lugn.
Trots att den är en robot?
– Ja, trots det. Det funkar märkvärdigt bra för så gott som alla.
Enhetschefen Milan Kuzeljevic står intill. Han nickar. Det här med katterna, och hundarna, är en succé.
– Verksamheten har sett fördelar med välfärdstekniken. Som att den minskar oro och ökar trygghet. Det i sin tur har lett till minskat behov av läkemedel.
Friare och mer självständig
I ett band om halsen har Ove ett GPS-larm. Skulle han under en egen promenad komma för långt från äldreboendet slår sändaren larm.
– Det gör att Ove kan vara friare och mer självständig utan att varken han eller personalen förlorar i trygghet, säger Carina Ydsti.
Slipper störa
Roma äldreboende har också skaffat en rad andra produkter, bland annat kameror som placerats i några av lägenheterna hos boende med demenssjukdom.
– När rörelselarmet går kan vi se med kameran om vi behöver hjälpa till fysiskt eller om det räcker att göra tillsynen via kameran och slippa störa, säger Carina Ydsti.
Funderar för fullt
- Den 1 mars 2020 ska regeringens utredare Peter Larsson leverera förslag till regeringen på hur välfärdstekniken ska kunna införas snabbare i äldreomsorgen.
- Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ska kartlägga kostnader och effekter för den enskilde till den 31 mars 2020.
- IVO, Inspektionen för vård och omsorg genomför också en granskning av välfärdstekniken i äldreomsorgen.
Lugnare nätter
I andra änden av boendet bor Ulla, snart 93. Hon lider av Lewy body demens.
Sedan hon fått en tillsynskamera har livet blivit bättre.
– I somras fick vi frågan om vi ville pröva en tid med en tillsynskamera på natten. Det ville vi och det har fallit ut på ett otroligt bra sätt, berättar dottern Ulla-Marie Hellenberg.
Högkänslighet är ett typiskt symtom för Lewy body demens, berättar Ulla-Marie.
– Man vaknar extremt lätt vilket ofta också hände när personalen tittade till mamma på natten. Hon blev orolig och hade svårt att somna om.
Mindre läkemedel
Kameran på väggen inne i lägenheten gör nu att personalen bara någon enstaka gång behöver titta in till Ulla när rörelselarmet går.
– Effekten är fantastisk, säger Ulla-Marie. Mamma sover mycket bättre nu, vilket gör henne piggare och mer aktiv på dagarna. Det i sin tur har lett till minskat behov av både insomningsmedicin och orosdämpande läkemedel.
Smått historiskt
Vi lämnar Roma för Visby och Region Gotlands kontor där projektledaren och utvecklingsansvarige Fredrik Westergaard summerar det digitala projektet.
– Vi har fått vara med om något smått historiskt. Tekniken inom äldreomsorgen har tagit ett stort steg framåt, tror Fredrik Westergaard. Det bådar gott.
Men hur kan ni garantera att den äldre själv får välja om man vill ha till exempel kameratillsyn på natten?
– Det är och måste förbli en självklarhet att man kan tacka nej, säger han. Sedan är vi bara i början på en förändringsresa och då finns det alltid en oro. Men ju mer erfarenhet alla får av fördelar och möjligheter, desto mer kommer kameror och andra hjälpmedel att bli en naturlig del i vardagen.
Det är och måste förbli en självklarhet att man kan tacka nej Fredrik Westergaard
För att komma vidare satsar Gotland nu på kompetensutveckling av personalen i såväl offentliga som privata äldreboenden.
Europeiska socialfonden har beviljat socialförvaltningen på Gotland sex miljoner kronor. Projektledare är Caroline Allard.
–För att göra det här så bra som möjligt har vi kontakt med pensionärsorganisationerna för att få deras idéer och önskemål med i det fortsatta arbetet.
»Lyssna noga på de årsrika«
– Jag sa först Hu! till kameraövervakning. Men sen kom en 90-plussare och berättade att det var det bästa som hänt. Att inte behöva vara orolig för vem som kommer in i lägenheten på natten.
Det berättade riksdagsledamoten Barbro Westerholm (L) på ett Almedalsseminarium i somras om digitaliseringen inom äldreomsorgen.
– Men ska den här förändringen gå bra får man inte glömma att fråga seniorerna själva. Använd de lokala pensionärsråden!
Barbro Westerholm har varit med och tagit fram en rapport om robotar och övervakning i vården av äldre.
– Där har vi ringat in det som blir avgörande för om det digitala skiftet kommer att bli framgångsrikt. Tekniken måste vara kvalitetssäkrad, användarvänlig, det ska finnas utbildad personal och man ska veta vart man vänder sig om tekniken fallerar. Den årsrika måste få chans att testa, och möjlighet att tacka ja eller nej. Det måste alltid ges ett alternativ.
