Visste politiker vad de gav sig in i när de öppnade dörren för valfrihetsreformer? Konkurrensen har lett till knappare marginaler och bilden av begreppet kvalitet är fortfarande diffus.
Vid en jämförelse av kommunala och privata utförare står det klart att skillnaderna i nöjdhet mellan de två driftsformerna är små, åtminstone utifrån Socialstyrelsens brukarundersökningar. Men de tar dock inte hänsyn till brukarnas förväntningar. Samtidigt har konkurrensutsättningen lett till prispress. Både kommunala och privata äldreboenden har fått knappare marginaler.
Kristina Mårtensson, utredare på fackförbundet Kommunal, pekar på att skillnaderna i bemanning är liten mellan kommunala och privata utförare. Enligt en medlemsundersökning från 2012 är utbildningsgraden högre bland personal som arbetar inom kommunal hemtjänst. Samtidigt är det vanligare med visstidsanställningar inom kommunal hemtjänst.
– Kommunerna försöker skapa heltider, men många lyckas inte hålla fast i frågan, säger Kristina Mårtensson.
Vi talar alltså om bemanning och utbildningsgrad hos personalen. Men räcker det för att uppnå god kvalitet?
Kristina Mårtensson anser att valfrihetsreformerna inte slagit ut så väl som politiker och valfrihetsförespråkare hade hoppats.
– När vi släppte på etableringsfriheten var förhoppningen att inflytandet skulle öka. Alternativen skulle öka och vi skulle få mindre enheter, men istället har vi fått några väldigt få och stora aktörer, säger hon.
Elisabeth Lanner har varit chef för ett Alerisägt äldreboende i Solna. Hon har en klar bild av vad kvalitet innebär. När hennes mamma flyttade till ett äldreboende valde de stiftelsen Borgerskapets Enkehus och Gubbhus på Södermalm i Stockholm.
– De boende fick duscha när de ville. Boendet hade ett tvätteri i källaren och blandade inte ihop människors kläder, personalen arbetade professionellt och empatiskt. Mamma var alltid fin i håret och jag såg alltid personal sitta med pensionärerna. Varje fredag serverades drinkar och allt det här kostade inte mer än ett kommunalt boende.
Göran Rehn är vd och läkare på Smedbygården i Åkersberga. Han tycker det är svårt att sätta ord på vad kvalitet innebär. Respekten i ett möte är otroligt viktigt. På Smedbygården styrketränar de boende.
Han tror inte kommunala boenden håller högre kvalitet än privata. Det fordras en eldsjäl för att uppnå hög kvalitet och det finns inte utrymme för eldsjälar i kommunala verksamheter.
Personalen på Smedbygården väger de boende varje vecka. Går människor ned i vikt svälter de. Maten lagas på avdelningarna och personal och boende äter tillsammans och på så sätt ser personalen hur mycket mat de boende får i sig.
– Vid näringsbrist får människor fler trycksår och infektioner, säger Göran Rehn.
Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan, tror att större vårdbolagskoncerner egentligen har bättre förutsättningar att följa upp kvaliteten och säkerställa att den håller tillräckligt hög nivå jämfört med små företag. Däremot tror han att staten inte har sett till att ge kommunerna rätt verktyg för uppföljningar.
– Det finns inget bra kontrollsystem och det är otroligt upprörande, säger han.
Vart femte äldreboende drivs i privat regi
Äldreboenden kan idag drivas på en rad olika sätt. Bland utförarna finns privata företag, kommuner, stiftelser och ideella föreningar.
Cirka 80 procent av landets äldreomsorg drivs av kommunerna, resten drivs av privata utförare med eller utan vinstkrav. Här ingår allt från stora vårdbolagskoncerner till ideella föreningar.
Bland de vinstdrivande företagen dominerar Attendo och Vardaga. 45 äldreboenden drivs idag av icke vinstdrivande organisationer, enligt Famna, en riksorganisation för idéburen vård- och social omsorg. Stiftelsen Ersta Diakoni, som inte har något vinstkrav, driver sedan förra året ett äldreboende på entreprenad åt Stockholms stad. Bräcke diakoni driver äldreboenden i Göteborg, Linköping och Stockholm. Röda Korset drog sig ur två äldreboenden förra årets eftersom man ansåg att ersättningen Stockholms stad betalade var för låg.
Entreprenad
Entreprenad innebär att kommunen äger verksamheten, men låter någon annan driva den. Nacka kommun var bland de första i landet att låta privata företag utföra tjänster för dess räkning. I början rörde det sig om fotvård. Sedan dess har många kommuner i landet valt att lägga ut delar av äldreomsorgen på entreprenad.
När en kommun lägger ut en verksamhet på entreprenad sker det genom en upphandling utifrån lägsta pris eller kvalitet. Här får företag, stiftelser, ideella föreningar och även kommunen lägga bud på verksamheten. När upphandlingen sker utifrån kvalitet brukar kommunen lyfta särskilda kriterier. Ersättningen, som beräknas per timme eller dygn, är bestämd på förhand.
Begränsad tid
Kontraktstiden brukar vanligtvis vara fyra till fem år. När kontraktstiden går mot sitt slut är det ny budgivning och utvecklingsarbetet stannar av, eftersom en ny entreprenör kan ta över verksamheten.
LOV ökar valfriheten
Äldreomsorg som drivs enligt Lagen om valfrihet (LOV) har funnits sedan 2009. Syftet är att öka mångfalden. Det handlar då om egenregiverksamhet, vilket betyder att utförarna både äger och driver verksamheten. I de kommuner som infört LOV råder fri etableringsrätt för privata utförare. När det gäller LOV bestämmer kommunen ersättningen på förhand, per timme eller dygn. Utförarna måste ansöka om att bedriva äldreomsorg och bli godkända av kommunerna. Verksamheten drivs även här med skattepengar. När det gäller äldreboenden måste de dessutom få ett godkännande av Socialstyrelsen.
Idag kan många äldre välja utförare inom hemtjänsten. Även de som söker en plats på ett särskilt boende kan göra det utifrån LOV, men det är endast möjligt i ett tiotal kommuner idag. LOV ger de äldre möjlighet att byta utförare om de inte är nöjda. Det gäller även särskilt boende.
På Seniorval.se kan du läsa mer om val av hemtjänst och äldreboende.
Peter Söderlund.
