Drabbar anhöriga

2009 skärptes Socialtjänstlagen från att kommunerna bör erbjuda stöd till anhöriga, till att de ska göra det. Trots denna skärpning har det inte blivit bättre, menar Lennarth Johansson, docent i gerontologi och forskningsledare vid Äldrecentrum.

– Faktum är att det snarare blivit sämre sedan lagändringen. Till stor del kan den försämringen förklaras med att 30 000 platser försvunnit från äldreboendet under 2000-talet. Och det är ju inte så svårt att räkna ut att det drabbar anhöriga i förlängningen, säger han.

Vilja men inte orka

Lennarth Johansson har arbetat i många år med anhörigomsorg och anses vara en av landets främsta experter inom området. Han om någon vet hur komplex situationen för en anhörig är. Att å ena sidan vilja hjälpa så mycket man kan och faktiskt må bra av att känna sig behövd, till att å andra sidan känna hur man sakta men säkert förtvinar och hur krafterna tryter.
– Det är väldigt mycket skuld och skam inblandat. De flesta kämpar på i det tysta och vänjer sig vid en allt tyngre vardag. Det finns inbyggt i oss människor att man alltid och till varje pris ska klara sig själv, inte ta hjälp eller ligga andra till last.

Det är väldigt mycket skuld och skam inblandat

Se helheten

Lennarth Johanssons drömscenario är att varje handläggare, så fort han eller hon kommer i kontakt med en vårdbehövande person, också ser till de anhöriga. Att man ser helheten på en gång och inte blundar med ena ögat.
– Vi lever allt längre och med hjälp av bättre behandlingar skjuter vi ohälsan framför oss. Det gör att vi kan bo hemma längre. Men sedan, när de stora behoven börjar ramla in har vi ofta hunnit bli ganska gamla och dessutom ofta ensamma. Av landets 85-åriga kvinnor är 70 procent ensamstående.

Går inte att kompensera

Lennarth menar att man försvarar neddragningar inom äldreomsorgen med att det går att få så mycket hjälp hemma.
– Men det GÅR inte att kompensera frånvaron av tillsynen från en make eller maka som fanns där hela tiden. Två skröpliga stöttar varandra. Ensam är det värre, säger han.

Ständigt behov

Det brukar också hävdas att det är billigare att den äldre bor kvar hemma så länge det bara går. Men i takt med att en persons tillsynsbehov ökar är det en sanning med modifikation.
– Vid ungefär 120-130 timmar hjälp per månad kommer man till en brytpunkt rent ekonomiskt, när det inte längre är billigare att vårda personen hemma. Slår man ut de timmarna på en månad hamnar man på cirka fyra timmar per dag. Samtidigt som ett dygn fortfarande har 24 timmar. Tillsynsbehovet försvinner inte i den stund hemtjänst går utanför dörren, säger Lennarth.

Väldigt hög ålder

I och med att människor bor hemma allt längre blir också de som flyttar in på särskilt boende allt äldre.
– Medelåldern för att flytta in fortsätter att stiga. När jag tittade senast var det 86 år. Det är ju faktiskt en väldigt hög ålder.

Kommentera