"Hur vi tog hand om våra sjuka och sköra äldre var under all kritik", säger Gilbert Tribo (FP), en av personerna bakom Skånes äldrevårdsmottagningar.
– Äldrevården och omsorgen var körd i botten. Hur vi tog hand om våra sjuka och sköra äldre var under all kritik. Det var helt enkelt kris, säger Gilbert Tribo, regionråd (FP) i Skåne och en av nyckelpersonerna bakom Skånes storsatsning på äldrevårdsmottagningar.
– Det kändes oacceptabelt att vi utsatte dem för detta under sista delen av deras liv. Vi kom till en punkt där vi inte kunde blunda längre.
Ur kris kommer utveckling. Samtidigt som Skånepolitikerna hade nått vägs ände och ville börja om, sjösatte alliansregeringen 2011 en nationell mångmiljardsatsning på att förbättra vården för de mest sjuka äldre.
– Det där kom helt rätt i tiden. Vi hade själva börjat stimulera hembesök och läkemedelsgenomgångar och en del annat, men fick ändå inte riktigt till de där genombrotten som vi önskade, berättar Gilbert Tribo.
Ny dialog
Men fröet hade börjat gro: det fanns en ny och alltmer förtroendefull dialog mellan professionen i primärvården, politikerna och regionens tjänstemän.
– Det växte liksom fram ett kreativt samarbetsklimat mellan vårdcentraler, tjänstemän och politiker. Det blev grunden, tror Gilbert Tribo.
Alltså: Krismedvetenhet, motivation att samarbeta och rejäla statliga stimulansmedel hade börjat driva utvecklingen framåt. Men fortfarande saknades ett viktigt svar: ”Exakt vad ska vi egentligen göra – och hur?”.
På initiativ från Birgitta Landin, dåvarande chef på vårdcentralen i Knislinge, åkte 2013 en grupp primärvårdsproffs och nyckelpolitiker till Wästerläkarnas nystartade äldrevårdscentral i Göteborg.
Misslyckade försök
Krascher i Stockholm
Flera försök med äldrevårdscentraler (ÄVC) har havererat. Två satsningar i Stockholm – i Solna och i Hökarängen – kom att läggas ner snabbt.
–I Hökarängen gjorde man misstaget att öppna i omoderna lokaler som låg vid sidan om ordinarie vårdcentraler. Så vill äldre knappast ha det, säger Maj Rom, läkare och tidigare projektchef för Bättre liv för sjuka äldre vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
– Äldre vill förstås också vara säkra på att ha tillgång till minst lika god vård och omsorg som alla andra. Trots att verksamheterna var uppskattade av patienterna så gick det konceptet på tvärs med vårdvalsmodellen i primärvården. Det var nog orsaken till att de avslutades. Det gick inte att beställa och hitta finansieringsform för denna vård.
Det skiljer 30 år mellan en 35-åring och en 65-åring och det skiljer lika många år mellan en 65-åring och en 95-åring, poängterar Maj Rom:
– Många 65-plussare är friska och ska vara nog kvar i samma system som yngre. De multisjuka däremot behöver mer kontinuitet och helhetslösningar och då blir äldrevårdsmottagningar som de i Skåne mycket intressanta.
Göteborg en förebild
Föregångarna till äldrevårdsmottagningarna i Skåne var Wästerläkarnas äldrevårdscentral i Göteborg. 2012 öppnade man en speciell mottagning för 70-plussare: Fast läkarkontakt, särskild kompetens för den åldrande människans sjukdomar, ett särskilt telefonnummer att ringa, hembesök när det behövs – allt för att förbättra vårdkvalitet och samverkan i vårdkedjan kring de äldre.
Här fanns en modell
Nyfikenheten på det goda exemplet kom att betala sig.
– Det blev en fantastisk dag. Efteråt kände vi alla likadant, här fanns ju en modell för hur vi äntligen skulle kunna skapa en fungerande gräddfil i primärvården för våra äldre, säger Gilbert Tribo.
Regionens politiker lockade med stimulansmedel och ändrade på ersättningssystemen så att vårdcentraler som satsade på äldrevårdsmottagningar fick kostnadstäckning. Tjugo av Skånes 160 vårdcentraler nappade redan första året 2014. Idag har ytterligare 40 vårdcentraler följt efter.
De medicinska resultaten går i rätt riktning. Region Skåne var betydligt sämre än riksgenomsnittet för antal olämpliga läkemedel till 75-plussare 2012. Idag är läget det omvända.
Ann Danielsson är hälso- och sjukvårdsstrateg på Region Skånes koncernkontor:
– Vi har också gjort andra åtgärder för att gruppen sjuka äldre ska prioriteras. I grunden handlar det om att göra rätt insats vid rätt tidpunkt. Det sker bäst om olika aktörer runt patienten talar effektivt med varandra.
Teamträffar
På Knislinge äldrevårdsmottagning sker också regelbundna teamträffar mellan primärvården och kommunen. Man reder ut vem som ska göra vad.
Man gör också en så kallad samordnad individuell plan, SIP.
– Kontakten mellan sjukhus och kommunens socialtjänst måste fungera smidigt. Det är en nyckel för att vården ska bli anpassad till den äldre, säger Ann Danielsson.
Regionens strateger är övertygade om att tidiga och förebyggande insatser på äldrevårdsmottagningarna också kommer att minska trycket på sjukhusens akutmottagningar och behovet av slutenvård. Det i sin tur sparar mycket pengar.
– Det är helt nödvändigt att vi använder våra resurser effektivare, säger Gilbert Tribo. Jag är säker på att om kvaliteten i omhändertagandet av våra sjuka äldre är det rätta, får vi också det ekonomiska att gå ihop.
