Hur mår den svenska äldrevården? Definitivt inte bra, anser SPF Seniorerna. En ny granskning från Statskontoret ger samma entydiga bild. Men det finns ljusglimtar. Vid havet i Nynäshamn finns en vägvisande lots, som ger trygghet.
Att slå en signal och fråga hur läget är kan göra hela skillnaden, konstaterar de så kallade ”äldrelotsarna” i Nynäshamn. Genom ett enkelt telefonsamtal har de minskat återinläggningarna av sina patienter med en tredjedel.
Äldrelotsarna på Nynäshamnsgeriatriken släpper inte taget om sina sköra äldre bara för att de är färdigbehandlade och skrivs ut. De ringer hem efter någon dag och frågar hur det går.
– Vi ställer ett antal frågor efter en mall och försöker samtidigt lyssna efter vad som inte sägs, berättar läkaren Hossein Abednazari som är verksamhetschef för Nynäshamnsgeriatriken, högt belägen på femte planet i Nynäshamns sjukhus. Utsikten över den lilla staden med Gotlandsbåtarna är magnifik.
Ringa och kolla läget, alltså. Enkelt och banalt kan tyckas?
– Ja, det kan låta absurt enkelt, skrattar Hossein. Ändå görs just det här i alldeles för liten utsträckning i äldrevården. Det leder ofta till att äldre inte i tid får hjälp med oförutsedda problem utan tvingas tillbaka till akutvården på ena eller andra sättet.
Mycket kan gå fel därhemma
Just att få ner antalet så kallade undvikbara återinläggningar på sjukhus var ett prioriterat mål i statens stora äldresatsning 2011–2014.
Men som framgår av artikeln på nästa uppslag lyckades det inte.
Nynäshamnsgeriatriken kan vara en avgörande orsak på spåren.
– Det är mycket som kan gå fel där hemma, säger sjuksköterskan Katja Raetz. Man är ofta påverkad och försvagad av den sjukdomsperiod man just har haft.
Den uppringande lotsen ställer några standardfrågor och får snabbt en bild av om något inte fungerar. Kommer hemtjänsten? Fungerar det nya larmet? Delar hemsjukvården ut medicinen?
Är det något som inte stämmer tar lotsen de nödvändiga kontakterna åt den äldre.
Ringer upp samtliga
– Det innebär en stor trygghet och minskad stress för de äldre att få hjälp med sådana här saker. Att hitta fram på internet och med knapptelefon i vård- och omsorgslabyrinten är numera svårt också för en fullt frisk och stark person, säger Hossein.
När en av Stockholms läns största geriatriska sjukhus, Brommageriatriken, provade en liknande modell fick man dock inte ner antalet återinläggningar.
– Skillnaden var att de valde ut en särskilt utsatt grupp av ensamboende äldre med många läkemedel och stor fallrisk. Men det var inte i den gruppen som återinläggningarna var vanligast utan i gruppen av patienter som ännu inte hade så stor vana av kontakter med vården och omsorgen, berättar Hossein.
Genom att Nynäshamnsgeriatriken bestämde sig för att ringa upp samtliga utskrivna fick man snabbt en bild av vilka som hade problem. I vissa fall blir det hembesök.
– Vi lärde oss att det helt enkelt inte går att förutse vad som kan tillstöta. Varje individ är unik och kan alltså råka ut för olika problem. Man måste följa upp alla.
”Det är ju hemma man vill vara”
Raili Pitkänen sitter på sängkanten i tvåsalen och skrattar en aning förläget när reporter och fotograf kommer med frågor och kameror.
Hon berättar att hon drabbades av en stroke. Raili var ganska illa däran när hon kom till Nynäshamnsgeriatriken för vård och rehabilitering.
Men under de tre veckor som gått har hon hämtat sig förvånansvärt bra, tycker både Raili och Katja.
– Nu längtar jag bara hem. Jag har fått bra hjälp här men det är ju hemma man vill vara, säger Raili otåligt.
Raili medger att hon känner en viss oro inför hemkomsten. Även om maken Pentti väntar, och såväl barn som barnbarn kommer att hjälpa henne.
– Jag har höga blodfetter, precis som mamma. Så man vet ju att det kan hända igen. Så har jag min diabetes också. Jag kommer att få ta många mediciner.
Raili går från att ha tre läkemedel att hålla reda på till nio. Hon måste också orka träna med rullatorn.
Här lurar risker och faror, konstaterar Katja. Många patienter kan efter hemgång ha stora svårigheter med att få allt rätt med de nya läkemedlen.
Verksamhetschefen och läkaren Hossein Abednazari bekräftar bilden.
– Det här är det absolut vanligaste riskmomentet. Förskrivningen av billigare kopior på medicinerna gör också det hela svårare. De läkemedel man tar ena veckan kan ha bytt namn på apoteket nästa gång de ska hämtas ut.
Lotsen sköter kontakten
Finns minsta misstanke om att patienten inte mår bra eller har fått problem tar äldrelotsen kontakt med kommunens hemtjänst, landstingets primärvård eller någon annan aktör runt den gamle.
– Vi överlåter inte det här ofta svåra och krångliga jobbet på den gamle som ju redan har problem. Det är då det så snabbt kan gå fel. Tar man läkemedel på fel sätt kan till exempel fallrisken öka kraftigt.
Riskabla glapp som vi vill komma åt
Nynäshamnsgeriatriken har med dessa enkla medel alltså lyckats få ned antalet äldre som återinläggs på sjukhus med så mycket som en tredjedel.
Hur kom ni på idén att jobba så här?
– Vi skulle skriva anbud till landstinget 2013 och ville komma på något som andra inte gör och som inte ingår i landstingets skall-krav. Vi frågade oss vad det är som äldre saknar mest, säger Hossein Abednazari, som är specialist inom bland annat geriatrik.
Det dröjde inte länge förrän Hossein och hans kollegor ringade in äldrevårdens akilleshäl:
– Vårt ansvar kan inte bara upphöra klockan 14.00 när transporten kommer och kör hem patienten. Vi vet att vården och omsorgen runt den äldre i hemmet är uppdelad på många olika aktörer som inte är särskilt bra på att kommunicera effektivt med varandra. Det finns mycket riskabla glapp här som vi vill komma åt.
Text: Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Serien ”Hur mår vården” startade i Veteranen nr 7 2015. Vill du inte missa något nummer? Bli medlem i SPF Seniorerna, så får du Veteranen som medlemsförmån.
