Äldre med smärta avfärdas med Alvedon

Varje dag händer två saker i vårdens möte med äldre patienter plågade av smärta. Antingen får de nöja sig med en Alvedon och en klapp på huvudet. Eller också ges de starkare preparat med allvarliga biverkningar.
– Alltför sällan utreds orsakerna bakom smärtan. Det får förödande konsekvenser för patienten, säger geriatrikprofessor Yngve Gustafson vid Umeå universitet.
Problemet berörs i en ny rapport från SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) – en statlig myndighet med uppdrag att göra utvärderingar av stora mängder studier och utredningar för att ringa in exakt kunskapsläge på olika vårdområden.
Rapporten, Läkemedelsbehandling av vanliga smärttillstånd hos äldre personer. Effekter, biverkningar samt upplevelser av vård är oroande läsning för vårdens ansvariga aktörer.

Bör diskutera behandlingsalternativ

SBU har funnit att läkemedel mot vanliga och långvariga smärttillstånd hos äldre personer i genomsnitt har en mycket liten effekt jämfört med placebo. I den systematiska forskningsöversikten nämns smärta orsakad av artros, diabetes och kotkompression, men andra analyser har funnit samma sak för ländryggsmärta, nervsmärta efter bältros och reumatoid artrit.
– Man ser en minskning med cirka 3-7 skalsteg på en smärtskala där 100 motsvarar värsta tänkbara smärta, sammanfattar Jonatan Alvan, apotekare och projektledare för undersökningen.
En del blir förstås hjälpta och långt ifrån alla upplever biverkningar, understryker Jonatan Alvan.
– Man bör diskutera med i första hand sin läkare vilket eller vilka behandlingsalternativ som kan vara bra för just mig. Kan fysioterapi eller psykologisk behandling vara ett alternativ?

Det leder till en oerhörd överförskrivning av läkemedel.

Behandlar symptomen

Om man väljer läkemedelsbehandling är det viktigt med en noggrann uppföljning, betonar Jonatan Alvan.
– Om man inte erbjuds uppföljning bör man efterfråga det.
Yngve Gustafson ryser när han talar om hur vanligt det är att vården bemöter äldre med smärtstillande piller istället för att utreda de bakomliggande orsakerna.
– Det som jag ser som det allvarligaste problemet för äldre med smärta är att vi behandlar symtomen utan att ta reda på vad de beror på. Det leder till en oerhörd överförskrivning av läkemedel.
– Det är samma sak vid till exempel förstoppning, om man har ångest eller sover dåligt – vi sätter in sömntabletter, värktabletter och laxermedel utan att veta varför patienten är förstoppad eller sover dåligt eller har smärta.
En annan svaghet som Yngve Gustafson lyfter fram är att vården alldeles för sällan gör tillräckliga uppföljningar av hur insatta läkemedel slår mot den äldre patienten.
– Många gamla människor får till slut en soppa av läkemedel som garanterat ger allvarliga biverkningar på grund av att man får interaktioner, alltså att läkemedlen påverkar varandra.

Äldre personer med smärta upplever att de blir förbisedda i mötet med vården – och det på grund av att de är gamla.

Nyckelordet för en förbättring är kontinuitet. Men då krävs en lagändring, tror Yngve Gustafson. En fast läkarkontakt är ett måste. Med ett uttalat krav på att uppföljningar görs.
Men det står en sak till i SBU-rapporten. Äldre personer med smärta upplever att de blir förbisedda i mötet med vården – och det på grund av att de är gamla. De känner sig förringade, inte tagna på allvar.
– Det kan därför vara motiverat att undersöka, problematisera och förbättra vårdpersonalens inställningar och attityder till smärta hos äldre, säger Jonatan Alvan till Senioren.
Äldre personer tycker att det finns brister i kommunikationen med vårdpersonalen.
– Det motiverar också att undersöka kunskapsläget hos vårdpersonal om smärta och smärtbehandling av äldre. Kanske behöver kunskapen förbättras.

Fördomar och okunskap

För de gamla som drabbas av fördomar och okunskap är riskerna mycket stora, enligt Yngve Gustafsons erfarenhet. Särskilt för äldre kvinnor som oftare behandlas för symtom än män, och yngre patienter, som istället blir utredda.
Det gör att man fördröjer upptäckten av allvarliga bakomliggande sjukdomar.
– Till exempel när gamla får problem med magen brukar kvinnor i första hand få laxermedel eller läkemedel mot gaser. Och om det inte hjälper så börjar man fundera på om det är något psykiskt och då sätter man kanske in Sobril, ett antidepressivt läkemedel.
– Medan männen, och naturligtvis yngre människor generellt, får en koloskopi eller en röntgenundersökning.

Gamla människor måste lära sig att ställa krav på ett annat sätt på sjukvården.

Följden blir ibland att upptäckten av exempelvis cancer sker för sent. Särskilt då hos gamla kvinnor, säger Yngve Gustafson.
– Det är fruktansvärt tragiskt att det kanske tar två år längre till upptäckt när man i själva verket har tjocktarmscancer.
Han har genom åren som geriatriker, forskare och föreläsare försökt ”uppvigla särskilt äldre kvinnor” att kräva sin rätt i mötet med vården.
– Gamla människor måste lära sig att ställa krav på ett annat sätt på sjukvården. Får man inte effekt eller hjälp med sina symtom måste man gå tillbaka och ifrågasätta.

Dyrt med dåliga utredningar

Ett annat problem är att om doktorn inte kan lösa ett problem eller inte har tillräcklig kompetens att verkligen hjälpa, ja då måste patienten kräva att få en remiss till en smärtklinik för att få någon hjälp.
– På alla större sjukhus finns smärtenheter med bra kompetens på alternativ smärtbehandling, bra smärtblockad, effektivt teamarbete med kanske både psykolog och fysioterapeut och läkare med särskild kompetens på just smärta.
Höjs kvaliteten på smärtbehandling blir också kostnaderna i längden lägre, hävdar Yngve Gustafson.
– Det är dyrt med dåliga utredningar av gamla människor. Det leder till mer smärta och fler komplikationer.

Läs också: Fyraåringar och sällskap bättre än läkemedel.

Kommentera