Av landets 500 000 golfare har 30 procent fyllt 61 år. En av dem är Siv Ingvarsson, passionerad golfare från Karlskrona. Hon är en tävlingsmänniska men har trappat ner lite. – Nu spelar jag mest för att det är roligt.
Den stora golfboomen för några år sedan har klingat av. Allt fler klubbar slåss om medlemmarna och för sin existens. Medan tillskottet av juniorer minskar så ökar istället antalet golfspelande äldre seniorer.
– De äldre seniorerna är en allt viktigare målgrupp för oss. De håller klubbarna vid liv. Bäst lyckas de klubbar som tar väl hand om dem, säger Eva Bergström på Svenska Golfförbundet.
Att antalet juniorer inte växer beror på att det finns så många andra aktiviteter som konkurrerar om ungdomarnas tid: fotboll, hockey och dataspel. Äldre pigga seniorer har däremot tid att ägna sig åt att gå ut och spela de 4-5 timmar som en golfrunda tar, menar hon.
En av dem som spelar regelbundet sedan 20 år tillbaka är 74-åriga Siv Ingvarsson från Karlskrona. Vi träffar henne på Nicklastorps golfklubb utanför Karlskrona på Valborgsmässoaftonen. Siv och Bengt Törnström, hennes särbo sedan 34 år, visar oss runt på den starkt kuperade naturbanan som kantas av bokskog.
– Här är så vackert när bokarna har slagit ut ordentligt, säger Siv och drar igång elmotorn på golfvagnen medan vi går uppför de branta backarna till utslagsplatsen där Siv ska visa hur en klubba ska svingas.
Det är krut i det slaget, ska sägas. Och då ska man veta att Siv bröt vänster handled under en golfrunda i höstas.
– Jag halkade på berget och tog emot mig med handen, förklarar Siv.
Handleden läkte fort och Siv var snart igång igen med styrketräningen på gymmet och med vattengympan. Det har hon igen nu.
Golf är rena friskvården
Siv är en riktig tävlingsmänniska. Hon har tävlingsspelat i badminton i 40 år och kan stoltsera med tre SM-medaljer. När hon slutade med badminton valde hon att satsa på golf istället. Något hon aldrig har ångrat.
– Jag kommer ut i friska luften, träffar folk och mår bra av att få gå i egen takt. Det är rena friskvården, säger Siv.
Siv sydde på ackord på en syfabrik och städade på kontor under sina yrkesverksamma år. Det tog på kroppen men hennes badminton- och golfspel har gjort att hon klarat ryggen, säger hon.
Hon har ett lågt handicap för en kvinna i hennes ålder, HCP 18,7. Att det inte är ännu lägre skyller hon på tävlandet.
– Så fort man går ut och tävlar men inte spelar på sitt handikapp måste man höja sig, suckar Siv.
För två år sedan gick hon och en väninna till finalen i den landsomfattande tävlingen SPF Good Life Open – öppen för alla över 55 år (Siv är medlem i SPF Rosenbom).
Tävlingen gick på Åland och varade i två dagar. Reglerna var desamma som gäller för årets spel. Siv och hennes väninna var en av de få kvinnor som deltog det året. Hon hade gärna ställt upp igen året därpå men när väninnan flyttade till Värmland slutade hon att tävla på riksnivå. Nu nöjer hon sig med att delta i tävlingar på den egna klubben och på omkringliggande golfbanor.
– Igår spelade vi en trekampstävling med klubbarna Trummenäs och Carlskrona. Vi vann gruppen, säger Siv nöjt.
Men är det inte dyrt och lite snobbigt att spela golf?
– Inte alls, säger Siv och menar att det är väl värt pengarna med tanke på att hon spelar så ofta. En engångskostnad på 1 000 kr för en spelrätt i Nicklastorps GK, sedan tillkommer en årsavgift på 3 900 kr.
Snobbigt är det inte heller.
– Här är det familjär stämning, alla hälsar på varandra och byter några ord.
Full fart på golfbanan redan på morgonen
På Trummenäs golfklubb öster om Karlskrona är det full fart på spelarna redan klockan sju på mornarna. En som brukar ses där tre-fyra gånger i veckan är Ulf Ungerbäck, 68 år. Han har spelat golf i 20 år och tänker fortsätta lika länge till om han får ha hälsan.
– Man får bra motion och dessutom håller man vikten nere, säger han. Jag har gått ner fem kilo sedan golfsäsongen startade. Och mina skruttiga knän mår bättre av att gå på ett mjukt underlag.
Spelarkompisen Karl-Eric ”Kea” Andersson, 68 år, håller med.
– Det är bra för mina leder, säger Kea, som blev höftledsopererad för några år sedan och nu rör sig obehindrat.
Vi träffas över en förmiddagsfika på Trummenäs vackra seasidebana vid Östra fjärden i Karlskrona skärgård där man har sjöutsikt från så gott som varje hål.
– Många tycker att golfbanor är fula men de håller landskapet öppet, säger Ulf.
– På åttans fairway plockade jag potatis som barn. Min pappa var bonde och ägde marken här, berättar Kea.
Båda har tidigare deltagit i de årliga SPF-mästerskapen i golf. Om de ska ställa upp i årets tävling som hålls i Mariestad är osäkert. Först får de se hur det går i SPF Blekinges eget distriktsmästerskap som hålls på Trummenäs GK den 9 juni och där Ulf och Kea är tävlingsledare.
– Vinnarna i de olika klasserna får bidrag till resa och uppehälle. Det kostar en slant annars men det är klart att man är lite sugen att delta, medger Ulf.
Både Ulf och Kea är aktiva SPFare. Ulf sitter med i SPF Östra Blekinges resekommitté och Kea är sammankallande i både resekommittén och i SPF-föreningens golfsektion.
– Vi är bara ett tiotal medlemmar och vill gärna få in fler. Många som spelar boule skulle behöva röra på sig mer, säger Kea.
Är golf en gubbsport?
– Förr kallades det ”gubbagolf” men nu blir det allt fler kvinnor som spelar, svarar Ulf.
Dessa två”»gubbar” tycker i alla fall att golfen förgyller livet.
Gunilla Lindahl
gunilla.lindahl@veteranen.se
Bengt Törnström följer med särbon Siv Ingvarsson på en runda. Foto: Örjan Björkdahl.
