Vad kan man göra för att stärka sin sömn utan hjälpmedel, och när bör man ta hjälp av piller? Vi frågar SPF Seniorernas egen expert.
Thony Björk är legitimerad apotekare och sakkunnig i läkemedelsfrågor. Precis som Torbjörn Åkerstedt (se sidan 42) pekar han först och främst på vikten av att göra ”rätt saker” för att försöka förbättra sömnen. Alltså allt från fysisk aktivitet och att vistas utomhus så mycket som möjligt till att ha det svalt och mörkt i sovrummet.
– Intag av kaffe eller alkohol sent på dagen eller att äta en kraftig måltid på kvällen kan ge sömnproblem. Och man bör välja att läsa en bok i stället för att titta på tv eller surfa innan man går till sömns.
Ibland är det sjukdomar som ställer till det.
– Då bör man förstås i första hand behandla dessa. Till exempel kan hjärtkärlproblem, urininkontinens, övervikt, astma, KOL eller smärta påverka sömnen negativt.
Ett hjälpmedel för att kartlägga hur sömnen ser ut innan man sätter in läkemedelsbehandling, kan vara att använda en sömndagbok där man noterar hur man sover på dagtid och under natten. Det kan ge nya uppslag och idéer om vad man kan försöka förändra.
Men om man nu gör allt detta och ändå inte kan somna?
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är den behandling som rekommenderas i första hand vid sömnbesvär, säger Thony Björk.
– Det finns flera olika former av KBT. Det går ut på att påverka tankar och beteenden och hur man förändra dessa för att förbättra sin sömn. Det kan definitivt vara värt att pröva.
Om det ändå är läkemedel som gäller, vad är då att tänka på?
– Måste man ta till läkemedelsbehandling bör man använda medicinen bara under en kort tid, kanske runt en månad och med låg dos. Den sömngivande effekten av många mediciner minskar om man använder dem regelbundet under lång tid.
Det är viktigt att redan efter kort tid följa upp användningen och utvärdera effekten.
– Vi vet att seniorer är mer känsliga för sömnmedel eftersom kroppens förmåga att bryta ned och göra sig av med läkemedel förändras. Det kan innebära att man känner av läkemedlet dagen efter och är trött och dåsig. Man kan också bli förvirrad och ostadig.
Läs också: Somna gott…
Vilka preparat kan då vara lämpliga och vilka bör man undvika?
– I första hand brukar insomningsmedel rekommenderas eftersom risken för trötthet dagen efter är mindre.
– Insomningsmedel som innehåller zoplikon verkar och utsöndras på ett sätt som är fördelaktigt för seniorer och är ofta ett förstahandsalternativ. Men sömnmedel som innehåller bensodiazepiner bör man undvika eftersom de ofta sitter i dagen efter med risker för fallskador.
Vad man slutligen väljer för medel är förstås individuellt, men Thony Björk har två råd:
* Återkoppla till din förskrivande läkare hur du upplever behandlingen och om du känner av några biverkningar. Det kan vara läge för eventuell anpassning av val av läkemedel och av dos, och det är justeringar som ska göras av den läkare som förskrivit läkemedlet.
Sedan gäller det att vara uthållig.
* Försök att ha tålamod. Förändring av sömn kan ta tid. Kom också ihåg att den totala tiden man sover minskar med åldern.
* Ett genomsnitt ligger på någonstans mellan 6-6,5 timmar per dygn för en person som är runt 70 år eller äldre.
Kraftig ökning av antidepressiva
En färsk kartläggning från Socialstyrelsen av användningen av antidepressiva läkemedel hos personer 65 år och äldre under perioden 2006-2022 visar att förskrivningen av antidepressiva mot sömnproblem femdubblats under perioden.
Det är paradoxalt, eftersom dessa mediciner inte är godkända för att behandla sömnproblem.
– Användningen av antidepressiv medicin mot sömnproblem skulle behöva utredas vidare, säger Johan Fastbom, professor i geriatrisk farmakologi vid Karolinska institutet och medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen.
