Är blod verkligen tjockare än vatten? Ja, det menar forskarna som tittat på vad som händer med styvfamiljen när den åldras. Vuxna barn står sina biologiska föräldrar närmare än sina styvföräldrar. Fenomenet kallas »styvgapet«.
Vad händer med styvfamiljen när föräldrarna närmar sig pensionsåldern och de vuxna barnen flyttat ut? Vad avgör om vi blir bonus för varandra – eller tappar kontakten? Det är frågor som Peter Öberg och Torbjörn Bildtgård sökt svar på. De har studerat relationerna i det som på forskarspråk kallas styvfamiljen.
Olika klang
I arbetet har de insett att begreppet ”styv-” används sällan och för många känns negativt. En del säger ”bonus” i stället, även om det kan låta väl positivt för andra.
Finns inget ”normalt”
Men en sak är klar. Bland de allt fler nya familjer som bildas efter skilsmässor i Sverige är variationen så rik att ”normalt” inte existerar. Lika tydligt är att liv i styvfamilj inte är liv i kärnfamilj.
En riskrelation
Styvrelationen är inte en legal, juridiskt reglerad relation på samma sätt som den biologiska. Forskarna talar om ”en otroligt bräcklig relation”.
– Det kan kanske tyckas självklart men det är tydligt att styvrelationen är en riskrelation i botten. Den är ömtålig och kan avslutas när som helst, förklarar Torbjörn Bildtgård.
Egen erfarenhet
Han är själv uppväxt i en ombildad familj. De biologiska föräldrarna fick nya barn med nya partners. Men olikt de flesta i forskningsstudien har han inte känt skillnad på blod och vatten.
Relationen är avgörande, resonerar han. Den egna uppväxten blev positiv med goda band till såväl biologiska föräldrar som styvföräldrar.
– Jag hade inte trott att det biologiska skulle ses som så viktigt. Jag hade heller inte väntat mig så många med dåliga erfarenheter av styvfamiljen, säger han.
”Styvgapet”
Styvgapet kallar forskarna nu det som föräldrar ogärna talar om.
Enligt normen ska vi inte göra skillnad på biologiska barn och nya partnerns barn. Men när föräldrar och vuxna barn på papper fått rita hur känslomässigt nära man ser sig blev mönstret tydligt. Föräldrar står sina biologiska barn närmare än sina styvbarn. Samma gäller vuxna barn och biologiska föräldrar.
– Det som slog oss var den stora skillnaden på vad barn och föräldrar sa. Barnen var mer fria att öppet inte älska alla sina föräldrar, säger Peter Öberg.
Kritiska stadier
Hur relationer i styvfamiljen ser ut när vi blir äldre avgörs vid kritiska övergångar. I introduktionsfasen, när du som styvförälder kommer in i barnets liv, präglar den biologiske föräldern vilken roll du tillåts få. Även den andra biologiska föräldern, utanför hushållet, påverkar.
– Om hen är frånvarande, har dött eller flyttat kan det underlätta. Likaså om hen samarbetar bra. Knepigast är när den föräldern utmanar eller medvetet saboterar, säger Peter Öberg.
”Brobarn”
Nya syskon i barnets liv kan vara på gott och ont.
– Att det föds blodssyskon i den nya relationen var speciellt positivt. Ett brobarn kan binda samman på sikt, bilda blodsbro, hävdar Torbjörn Bildtgård.
Skör relation
Vid ny skilsmässa är styvrelationen extra sårbar. Även om någon blir änka eller änkeman kan relationen med vuxna styvbarn upphöra. När barnet formar ett nytt hushåll med en partner är också det en kritisk fas, med läge för omförhandling av hela familjens relationer. Här hänger mycket på den nye partnern.
Barbarn
Även när styvbarnet får barn råder omförhandlingsläge. Tar styvföräldern aktiv del eller markerar hen sig inte vara mor- eller farförälder?
– Detta var ett återkommande tema. Vuxna barn kunde tycka att styvföräldern betedde sig orättvist mot barnbarnen, säger Peter Öberg.
Lägga till eller byta ut
I grova drag ser forskarna två slags styvfamiljer. Den ena kallas additiv och innebär att alla relationer kommer till samtidigt som man bevarar de gamla. Man kan till exempel fira högtider med nya och före detta partners.
– Det är goda relationer helt enkelt, summerar Öberg.
Den andra typen är subtraktiv. Här bryts relationer och man stänger dörrar bakom sig. Vid varje övergång bryts tidigare relationer.
Hjälp av styvbarnen?
Men frågan är hur det går sedan – när du som gammal behöver hjälp i din tur?
Var femte 90-åring har en regelbunden relation med ett styvbarn, enligt tidigare undersökningar. Än fler lär ha mindre regelbunden kontakt eller ingen kontakt alls. Att du som styvförälder i regel kan antas få mindre hjälp på äldre dagar är redan känt. I den nya studien har styvföräldrarna varit för friska för att ge besked.
– Med det vi sett kan man nog ändå säga att det inte går att ta något för givet, summerar Torbjörn Bildtgård.
Försök inte ersätta en förälder
Generella råd för goda styvrelationer på äldre dagar är svåra att ge. Men ett varnande exempel ges:
– Det är ett väldigt starkt tabu att försöka ta en förälders plats.
