Att ge omsorg till en närstående är svårt. Allra tuffast är det generellt som anhörig till sjuk make eller maka, säger forskaren Ann-Britt Sand. Jerker Eklund, anhörigkonsulent i Göteborg som startat projektet ”Gubbröra”, instämmer. – Många äldre sliter hårt och orkar inte göra sin röst hörd.
I hela forskarlivet har Ann-Britt Sand intresserat sig för anhörigas insatser.
Privat har hon även anhörig-erfarenhet som dotter och närstående.
– Min pappa fick stroke vid 54 år och mamma skötte om honom i 20 år. Hon var utsliten när hon dog något år senare, minns Ann-Britt Sand.
Ända sedan 80-talet har hon forskat på anhörigas situation och skrivit många böcker och kapitel i ämnet, bland annat i boken Omsorgens skiftningar, avhandlingen Ansvar, kärlek och försörjning och antologin Äldreomsorger i Sverige.
– På ett sätt är det ju bättre idag. På ett annat vet jag inte om det hänt så mycket. Det finns lagstiftning som säger att anhöriga ska få hjälp, säger Ann-Britt.
Samtidigt vilar omgivningens tryck fortsatt hårt på anhöriga.
Det fanns och finns större förväntningar på kvinnor.
I ett läge där de äldre blir allt fler har det sparats och skurits ned inom såväl hemtjänst, sjukvård som verksamheter som ska erbjuda anhörigstöd.
– När jag undersökte detta för något år sedan var det en dyster utveckling. Med corona är det tyvärr ännu värre. Anhöriga får göra mer eftersom det stöd de fått tidigare inte finns på samma sätt. Det är tungt, särskilt när den anhörige själv blir äldre och tröttare.
Förväntningar och krav, ofta outtalade, är fortsatt starka på den vars livskamrat blivit sjuk.
Könsskillnaderna är tydliga även om läget ändrats lite på senare år.
– Det fanns och finns större förväntningar på kvinnor. Män som ger hjälp får generellt mer hjälp, både från samhället och från andra anhöriga, som vuxna barn, säger Ann-Britt.
Att ta hand om sin make eller maka känns viktigt och självklart för många. Men det är också komplicerat. Som anhörig och äldre är det avgörande att veta vilket stöd du kan få om du inte orkar – och söka hjälp i tid.
– Bättre att få hjälp innan den anhörige klappar ihop. Information är viktigt. Den hjälp som finns från samhället måste också vara bra, annars är den ingen hjälp, menar Ann-Britt Sand.
Hon betonar vikten av att som anhörig få komma ifrån lite. Du måste ha ett annat liv för att orka med.
– Jag unnar anhöriga att få ha lite mer roligt. Att ständigt ha totalansvaret för en hjälpbehövande närstående kan till slut bli utmattande.
Min roll är att försöka vara ett stöd och ge tips och råd.
Det intygar Jerker Eklund, anhörigkonsulent i område Sydväst i Göteborg.
Den vanligaste person han träffar är en äldre kvinna som vårdar en partner med minnesproblematik.
– I ungefär 80 procent av fallen är det så. Min roll är att försöka vara ett stöd och ge tips och råd. Jag har tystnadsplikt och har hört det mesta.
Med bakgrund som undersköterska på demensboende vet han av erfarenhet att det finns bra boenden och vård att få. Men senare års nedskärningar och pandemin har gjort det svårare att säga: ”Din partner kanske borde flytta till ett boende?”.
– I min roll stöter jag på väldigt många som känner sig tvingade in i ett vårdande. Det blir ofta en dubbel sorg då sjukdom förändrar den partner man älskat så länge, säger Jerker.
I vare sig socialtjänstlag eller äktenskapsbalk finns något tvång att ta hand om make eller maka. Även om du lovat att älska ” i nöd och lust” är vårdandet ett frivilligt åtagande, brukar Jerker betona.
Samtidigt vill han pröva nya vägar att göra livet bättre för dem som kämpar vidare.
Här kan du hitta mer information
På Nka, Nationellt kompetenscentrum för Anhöriga www.anhoriga.se finns mycket information. Du kan också ställa egna frågor.
Anhörigas riksförbund, www.anhorigasriksforbund.se
Via din egen kommun: Fråga efter anhörigstöd. Ibland finns information om anhörigstödet under äldreomsorg.
Hösten 2019 startade han sin första ”Gubbröra” – en grupp för män 65+ som stöttar en närstående.
– Det blev över förväntan lyckat. En del hade nyligen fått sin partner flyttad till ett boende, medan andra inte hade det. De kunde ge varandra råd och stöd och hade jättemycket att prata om.
I det aktuella läget erbjuder han stödsamtal via telefon och under promenader. Två gånger i veckan livestreamar han och kollegor inom Hälsofrämjande och förebyggande enheten i Sydväst också musikunderhållning via mobilen till verksamhetens Facebooksida. (Åkerhus träffpunkt Västra Göteborg)
– Det är väldigt uppskattat, säger Jerker.
Framöver planeras fler ”Gubbröra”- träffar, och idén får gärna spridas i Göteborg och resten av Sverige.
