"Det är mänskligt att man som pappa söker efter förklaringar. Men problemet kvarstår ändå", kommenterar Psykolog och psykoterapeut Liria Ortiz.
”Det enda Johan kan göra i det här fallet är att sätta upp gränser för sig själv – hur långt är han beredd att gå för att få umgås med sin son?
Tyvärr verkar det redan vara så att sonen i viss mån undviker honom och har vänt honom ryggen. Det värsta har redan hänt, och det är mänskligt att man som pappa söker efter förklaringar. Men det hjälper honom inte att hitta ett namn för sonens beteende, problemet kvarstår ändå”, säger Liria Ortiz psykolog och psykoterapeut.
Vad är viktigt?
”Nu har jag bara fått höra Johans version, och därför är det omöjligt för mig att uttala mig om sonen. Däremot brukar jag alltid be människor som hamnar i liknande relationssvårigheter att tänka igenom för sig själva vad som är viktigt för dem och hur långt de är beredda att gå för att få det de önskar.”
Sätt upp regler
”Johan kan inte förvänta sig att sonen ska ändra sig, det är bättre att sätta upp spelregler i sitt inre – vad han kan tänka sig att ’stå ut med’ för att kunna upprätthålla en relation med sin son?
Om han gör det och sedan märker att det ändå inte fungerar, att han får tänja på dessa gränser gång på gång och lider på grund av det, då får man kanske omvärdera situationen.”
Ta hjälp
”Det allra bästa vore förstås att sonen och pappan tillsammans gick och pratade med någon, för att reda ut vad de fastnat i och förstå den andra känner.”
