De viktiga tunna banden

En vänlig blick, ett litet hej eller två minuters prat. Små kontakter i vardagen är viktigare än du tror. Det vet docent Cecilia Henning som forskat kring dessa. Det vet även Maud som fick bra kontakt med frisören. Och Gunnel och Margareta som hittade varandra via promenaderna. Text Karin Tufvesson

Det kan räcka med sneglande igenkänning eller ett försiktigt hej till grannen, kassörskan eller hundägaren. Det är vad docent Cecilia Henning kallar tunna band – ytliga, återkommande, positiva – och viktigare än vi tror.
Fiskelinor är tunna men starka nog att dra upp stora fiskar med. Så minns Cecilia Henning att tanken gick när hon och dåvarande forskarkollegan Sophia Lövgren först myntade begreppet ”tunna band”.

Det är tjugo år sedan nu. Men insikten om hur viktiga små vardagliga kontakter är har blivit mer aktuell än någonsin.
– Många äldre är ensamma, inte minst på grund av pandemin. Det har satt stora spår och min förhoppning är att fler får upp ögonen för hur viktigt det är att kunna mötas på olika sociala arenor.
– Det finns en fara att de tunna banden tunnas ut i vårt samhälle. Självscanning ersätter till exempel småpratet med kassörskan, säger Cecilia.
1973 hade den amerikanske sociologen Mark Granovetter i en uppmärksammad artikel konstaterat betydelsen av ”svaga nätverksband”.
I begreppet ingick inte det Cecilia kom att kalla tunna band. Att även igenkännings- och hälsningskontakter visar sig ha betydelse blev en vidareutvecklad egen teori. Efter hand kan vardagliga småmöten även leda till möjliga hjälpkontakter, ibland även tunna vänskapsband eller rentav till djupare vänskapsband.

– Vår forskning har uppmärksammat att de här tunna banden är mycket viktigare än man trott.
Att bli igenkänd och sedd gör att du känner dig bekräftad. Det är särskilt viktigt för äldre som är ensamma. De tunna banden kan betyda att du inte känner dig socialt isolerad. Det bidrar till en känsla av förankring i olika sociala sammanhang och trygghet.
Cecilias forskning och begreppet tunna band har fått förnyad aktualitet efter pandemin och har uppmärksammats i olika medier och rapporter. Själv har Cecilia inspirerats av bland annat sin egen mor, som blev 105 år och bodde kvar hemma till sin död.
– Alla min mammas kompisar hade dött men hon hade de tunna banden. Bland annat på träffpunkten i kyrkan dit hon tog sig med ledsagare från hemtjänsten. Andra tunna band utgjordes av grannar som ofta även var hjälpkontakter. I närbutiken var hon välkänd och fick alltid en blomma till sin födelsedag.
Om man frågade om hon kände sig ensam svarade modern övertygat: ”Nej, nej. Jag är aldrig ensam.”

Cecilia framhåller att kommuner borde ha skyldighet att skapa och stödja träffpunkter för äldre nära bostaden. Många bor ensamma och har behov av att möta andra människor.
– Om jag varit tjugo år yngre hade jag forskat kring vad tunna band på nätet kan betyda. En viktig skillnad är betydelsen av närhet, gester och kroppskontakt.

Kommentera