Var tredje kan inte söka vård

En av tre 90-plussare klarar inte själva av att kontakta vården. Det visar den nya undersökningen från SPF Seniorerna i Jönköping.

Vad vet samhället om sina mest årsrika? Om 90-plussarnas levnadsvillkor, behov och åsikter? På tok för lite, anser SPF Seniorerna som därför har undersökt saken tillsammans med RPG, PRO och SKPF Pensionärerna.
204 personer mellan 88 och 103 år bosatta runtom i länet har djupintervjuats under hösten 2021 av 40 seniorer från pensionärsorganisationerna. Fokus har varit kontakter med vården, den digitala mognaden och boende.
Effekten av okunskapen blir ofta politiska beslut grundade på gissningar och naiva förhoppningar, menar SPF Seniorerna.
Men varför saknas det kunskap om de äldsta?
– För att samhället inte frågar dem. Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Sifo med flera har under många år genomfört befolkningsundersökningar, men man frågar inte de äldsta, säger Kjell Lindström, distriktsordförande i SPF Seniorernas Jönköpingsdistrikt och en av arkitekterna bakom undersökningen.

Samtidigt utvecklas den digitala tekniken i samhället i en svindlande hastighet. Hälften i undersökningen hade en smartphone, men bara en fjärdedel kunde använda den till mer än att ringa med. Det finns överlag en stor frustration bland 90-åringarna över en skenande digitalisering, säger Kjell Lindström.
– Det där fattar inte regionen. Ändå hänvisar man till 1177 och annat som kräver att man loggar in via telefonen.
Vägen till dagens vård går allt oftare via de digitala hjälpmedlen. Det innebär en hotbild för många av de äldsta.
– Rapporten visar att 96 procent kunde rösta förra valet, men bara 68 procent klarar att kontakta vården. Då har man krånglat till det för mycket.
Kravet på politikerna är självklart: Det krävs flera vägar in till vården. Ett telefonnummer, en bestämd telefontid och en fast vårdkontakt är ett måste, menar Kjell Lindström.
– Någon måste påminna politikerna om detta. Denna någon blir pensionärsorganisationerna.

Rapporten innehåller också en lång rad glädjande resultat. Trots att nästan 80 procent bor ensamma är det bara elva procent som uppger att de känner sig ensamma.
– Det är kanske det mest överraskande. Förmodligen är de som är med i en pensionärsförening mindre ensamma. Nio av tio intervjuade var det.
Likaså uppger bara ett fåtal att man skattar sin hälsa som mindre bra. Ingen av de svarande tyckte att man mådde dåligt. Detta trots att man i genomsnitt hade 4,9 olika läkemedel dagligen. Mycket tyder på att de som har svarat på frågorna hör till de piggare 90-plussarna, konstaterar Kjell Lindström.