Livet innehåller både med- och motgång. Men du kan påverka ditt välmående. Lär dig att vara snäll mot dig själv och stärka de positiva delarna av livet så står du bättre rustad att hantera de negativa.
Utanför sagan lever ingen lycklig i alla sina dagar. Lycka är någonting vi upplever i korta glimtar. Utan dalar skulle vi inte lägga märke till topparna, och vi utvecklas av våra motgångar och svårigheter.
Enligt den positiva psykologin handlar lycka och välmående mer om att addera värde i livet än att ta bort svårigheter.
– Om man ser till att uppleva fler positiva känslor så bygger man motståndskraft för livet senare, säger Sara Hammarkrantz, journalist och en av författarna till boken Lycka på fullt allvar – En introduktion till positiv psykologi. Positiva känslor får oss i sin tur att se fler möjligheter, att öppna oss mot andra, bli nyfikna och vilja pröva nytt.
Positiv psykologi är en förhållandevis ny gren inom psykologin och fokuserar på psykisk hälsa i stället för psykisk ohälsa.
Det har visat sig att den som har en övervägande optimistisk syn på livet inte bara är gladare och klarar sig bättre från depressioner, utan också tillfrisknar från fysiska åkommor snabbare än andra.
– Har man en ljus framtidssyn så har man också en framtid att leva för. Då motionerar man mer, tar sina vitaminer och tar hand som sig själv, säger Katarina Blom, psykolog och den andra författaren till boken.
Enkelt uttryckt är optimister proaktiva, de tar itu med problem och negativa känslor medan pessimister istället agerar undflyende.
Är vi för rädda för negativa känslor?
– Ja, jag tror det, säger Katarina Blom. Jag tror mycket psykisk ohälsa har grund i att vi inte kan hantera ångest. Vi flyr för att slippa känna ångesten just då, men det ger inte ett rikare liv i förlängningen.
För att må bra på lång sikt krävs att vi lär oss att acceptera och hantera även det tunga.
Det är inte farligt att vara illa till mods, känna rädsla eller gråta, menar Sara Hammarkrantz.
– Det är precis lika viktigt som att känna glädje. Men vi tror att det är sjukt, när det i själva verket är alldeles normalt.
Det är inte våra negativa känslor som avgör om vi är optimistiska eller inte, utan hur vi hanterar dem. Och alla kan lära sig att bli mer optimistiska.
Arv och miljö påverkar hur vi mår och hur vi reagerar på vår omgivning, men inte i så hög grad som man tidigare har trott. Ungefär halva ditt välbefinnande utgörs av arv. Men omständigheter som uppväxt, lotterivinster och olyckor ligger bara bakom en tiondel av måendet. Hjärnan är formbar och bildar nya nervceller hela livet och forskarna menar att vi själva kan påverka hela 40 procent av vårt välbefinnande. Vi kan bryta vanor, skifta fokus och se nya perspektiv.
Att skapa nya nervbanor i hjärnan tar dock tid. Det handlar inte om att alltid tänka positivt, gå skrattkurser eller ägna sig åt affirmationer. Känslorna måste vara äkta. En försvårande omständighet är att negativa känslor sätter djupare spår än positiva. Får du beröm av tio personer och skäll av en, så är det utskällningen du kommer ihåg. Evolutionen har ställt in hjärnan på att uppmärksamma faror.
Lyckan får vi på köpet
Mindfulness, att öva på att vara närvarande i sina känslor utan att värdera dem, kan fungera som en bro mellan pessimism och optimism. Genom att lägga märke till hur du reagerar i vissa situationer är du redan ett steg på väg att kunna bryta ett mönster.
Och, skriver Blom och Hammarkrantz, lyckan är inte själva målet. Den får vi på köpet när vi gör sådant som är viktigt för oss. Vi måste lära oss fokusera på de positiva känslorna och händelserna, att uppmärksamma det glada i livet mer.
– Verkligheten är elastisk, säger Katarina Blom. Verkligheten är inte objektiv, det finns enorma möjligheter att tolka den. Tänk efter, var lägger jag min uppmärksamhet?
Vissa dagar tycks allt gå fel, medan andra dagar är rena turdagar. I själva verket beror det på vilken information du tar in och hur du tolkar den. Är du nedstämd tenderar du att lägga märke till sådant som förstärker din sinnesstämning och tvärtom. Men att gräma sig över det som inte fungerar, eller känna tacksamhet över det som fungerar är ett val man kan göra, menar författarna. En förmåga man kan träna upp.
Att känna tacksamhet ökar ens välmående, liksom att återuppleva lyckliga ögonblick. Har du inte varit med om någonting roligt just idag, kan du bli gladare av att plocka fram ett fint minne, en händelse som fick dig att må bra.
Kickar är kul, men lågmäld glädje varar längst
Genom att aktivt göra sådant som du blir glad av ökar du de positiva inslagen i ditt liv. Även små saker som att unna sig en chokladbit till kaffet spelar roll. Det har också visat sig att lågmäld och långsiktig glädje, som en trädgård, barnbarn eller tillfredsställelsen du får från välgörenhetsarbete, är viktigare för välbefinnandet än intensiv, ögonblicklig glädje, som en vinstlott.
– Det enskilt viktigaste för ens välbefinnande är relationer, säger Sara Hammarkrantz. Det kan vara relationen till en partner, till barn, till vänner eller till husdjur, det viktiga är att där finns förtrolighet.
– En studie på äldre människor visar att de som engagerar sig i att hjälpa och stötta lever längre än de som endast tar emot hjälp, säger Katarina Blom.
Att prova nytt och kliva utanför sin bekvämlighetszon är också nyttigt, menar Blom och Hammarkrantz. Det kan vara obehagligt, men också skapa spänning, vitalitet och personligt växande.
Pessimismen har dock en viktig funktion, till exempel i trafiken. Det handlar alltså inte om att välja sida, man måste vara både och.
– Det vore ju fullständigt livsfarligt att vara optimistisk hela tiden, säger Sara Hammarkrantz.
Du är värd vänlighet
Att vara vänlig mot andra gör dig glad. Men du mår också bättre av att vara vänlig mot dig själv, inte minst i motgång.
– Det som är viktigt är att det faktiskt händer saker med oss när vi är vänliga mot oss själva.
Det säger Agneta Lagercrantz, journalist och författare till boken Självmedkänsla – Hur du kan stoppa självkritik och förbättra relationen till dig själv och andra.
Agneta Lagercranz insåg att hon inte hade en särskilt förstående inställning till sig själv. Nu jobbar hon aktivt med det. Hon menar att man måste lära känna sig själv som någon som är värd att vara snäll mot. Men det är ingen snabb och lätt process.
– Man kan vara så invand vid det självkritiska förhållandet att det är svårt att tvärvända.
Efter 50 upplevde hon att det blev lättare. Man bryr sig inte längre lika mycket om vad andra tänker. Ändå har äldre inte nödvändigtvis mer självmedkänsla än andra. Tvärtom har många seniorer fått en auktoritär uppfostran, något som Agneta Lagercrantz tror kan sätta spår.
Vad är viktigast för att man ska kunna ha medkänsla med sig själv?
– Det tror jag är att man vet vad trygghetssystemet är, och vad lugn och ro är.
Ta kontakt med dig själv, uppmanar Agneta Lagercrantz. Ge oxytocinet, kroppens lugn och ro-hormon, en chans. Ägna dig åt taktila sysslor, som att baka, bada varmt, klappa en katt eller kramas.
Själv har hon lärt sig meditera, och gått kurs i mindfulness.
– Jag har haft en enorm förmåga att försvinna bort i tankarna. Jag har blivit så mycket mera närvarande framför allt när jag pratar med människor. Att inte stå och prata i telefon när man handlar över disk. Det har jag tänkt på jättemycket sista året.
Kan alla lära sig självmedkänsla?
– Ja, det skulle jag vilja påstå. Det är ju medfött att vi samarbetar och tar hand om varandra. I grunden har vi förmågan. Självmedkänsla handlar om att se sina fel och brister med förstående ögon. Att ta sina motgångar som lärdomar.
– Min erfarenhet är att man blir mer förlåtande med åren. Man får en mer realistisk bild av läget, man vet att det är som det är och blir lite mer försonande. Men det är nog individuellt, säger Sara Hammarkrantz.
– Som äldre har man ett helt liv att stötta sig mot, man vet vad man mår bra av och tycker om, och man kan se att man kan förändras. Vetskapen om att vi får så många chanser i livet tycker jag man kan utnyttja.
Text: Frida Andersson Johansson
Foton: Colourbox
Artikeln är hämtad från Veteranen nr 2 2015. Vill du inte missa något nummer av Veteranen? Bli medlem i SPF Seniorerna, så får du tidningen som medlemsförmån. Du kan också välja att prenumerera på Veteranen, eller köpa lösnummer i utvalda butiker eller digitalt.
