Kallbad skönt för hela kroppen

Elvorna hindras inte av vare sig regn, storm eller is. De badar varje dag, i alla väder. Kylan i vattnet och värmen i skratten får både blodet och livsenergin att rusa till.

Klockan närmar sig elva när nio kvinnor mellan 55 och 75 tar av sig kläderna på kallbadhuset i Lysekil. En efter en kliver de ner i det mörka vattnet, utan synbar tvekan. Några koncentrerade steg nerför badstegen, ett kort men ordentligt dopp och några simtag, sedan upp igen för att ge plats för nästa kvinna på tur. Trots en vattentemperatur på åtta grader hörs inte ett enda tjut. Bara hastiga flämtningar i ögonblicket då hela kroppen sänks ner i vattnet.

Ingen bastu

De som är färdigdoppade sveper handduken om sig och ställer sig på ena sidan av kallbadhusets trädäck för att njuta av solen. Koncentrationen under doppet har bytts i glad uppsluppenhet, medan rosorna sprider sig över kinder, rumpor och lår.
– Det känns skönt i hela kroppen när man har badat, säger Ulla Lundwall.
– Ja, det blir en riktig genomkörare, säger Vigdis Elving Bring.
På många kallbadhus finns en bastu. Det gör det inte här. Men kylan i vattnet triggar igång kroppens eget system, enligt Ulla Lundwall.
– Det är som att kroppen sätter till alla aggregat för att få igång värmen.
– Ibland när jag går in på fiskaffären på vägen hem så säger de ”nu har du varit och badat för nu ångar det om dig”, säger Anita Gustafsson.

Särskild lyckokänsla

Elvorna, som tagit namnet efter tiden på dagen då de brukar bada, har funnits i femton år. Anita Gustafsson var med när det började.
– Vi var tre som brukade bada här på sommaren och bestämde oss för att fortsätta in på hösten. Först skulle vi se om vi klarade att bada fram till lucia. Det gjorde vi. Sedan fortsatte vi.
Med tiden växte gänget. Några tog med sina vänner och ryktet spred sig i Lysekil. Nu är de ett 20-tal som badar hela året. En del varje dag, andra när lusten faller på.
Anita Gustafsson och Ulla Lundwall är bland de flitigaste.
– Jag saknar det något så oerhört om jag inte badar, säger Anita.
– Jag också. Det ger en särskild lyckokänsla, säger Ulla.

Issörjan bubblar mot huden

En gångbro leder ut till själva kallbadhuset, som har en avdelning för män och en för kvinnor. I folkmun kallas den för ”vindens bro”.
– Om det blåser mycket kan man knappt gå upprätt över bron, och det händer att man blir översköljd av en stor våg. Men här inne är det alltid stiltje, säger Ulla Lundwall.
Hon betonar att vädret inte är viktigt. Badet är lika uppfriskande även om det regnar. Och är det is så hugger de bara upp en vak runt badstegen.
– Det är helt underbart att bada när det är issörja i vattnet. Det blir lite som att bada i champagne, det liksom bubblar mot huden.
Ulla började vinterbada 2001, då barndomsvännen Anita Gustafsson introducerade henne för Elvorna.
De växte upp på samma gata och ibland var Anita barnvakt åt Ulla.
– Jag sa ”Det här är Ulla Lundwall. Henne har jag bytt blöjor på!”
Ulla tänkte först bara att hon skulle testa. Men kallbadet och de nya vännerna blev snabbt en viktig del av hennes liv.
– Jag gick igenom en jättejobbig period. Då gav det här styrka och gjorde att jag fick en bra rytm på dagarna.

Hjälpte mot värken

Även för Anita har kallbaden gjort gott för hälsan. När hon började bada hade hon problem med värk och åt ständigt värktabletter.
– Men ju kallare det blev i vattnet, desto bättre mådde jag. När det blev under sju grader slutade jag med tabletterna. Sedan dess har hon inte tagit några fler.
Lokförardottern Anita Gustafsson minns hur hon som barn fick lära sig att kallbadhuset bara var för fint folk. Numera möts alla här och varken ålder eller yrkestitlar spelar roll.
– Här är man som man är.

Text: Fatima Grönblad
Foto: Anna Rehnberg

Artikeln är en förkortad version av en artikel i Veteranen nr 9, 2014. Vill du inte missa någonting från Veteranen? Bli medlem i SPF Seniorerna. Då får du Veteranen som medlemstidning.

Kommentera