Att känna yrsel är vanligt. Risken att drabbas ökar dessutom med åldern. Yrsel i sig är ingen sjukdom utan ett symtom. Men det är ofta svårt att få rätt hjälp för den som drabbas. Vi har träffat specialisten Christian Geisler för att reda ut mer kring det här komplexa tillståndet.
Varje år drabbas var femte vuxen av yrsel. Uppskattningsvis 700 000-1 000 000 patientbesök i svensk sjukvård varje år handlar om olika symtom på yrsel och 75 000 patientbesök på akutmottagningar per år görs på grund av plötslig yrsel. I de allra flesta fall är det inte fråga om stroke eller något annat livshotande, vilket kan vara bra att känna till. Men känslan av att känna att det snurrar och inte veta vad det beror på är obehaglig. I värsta fall blir yrseln livsbegränsande.
Christian Geisler är läkare och specialist på hörsel- och balansrubbningar. Han menar att just känslan av att förlora kontrollen kanske är det som skapar mest obehag för de som drabbas. Man förstår inte vad det är som händer och inbillar sig det värsta. Det är inte alltid så lätt för vården heller att reda ut vad yrseln beror på.
– Går man till vårdcentralen och säger att man har problem med yrsel kommer de till att börja med ta blodtrycket, kolla pulsen och lyssna på hjärtat. Doktorn har femton minuter på sig att hitta en orsak och det är inte någon lätt uppgift. Får man inga indikationer på något särskilt skickar man ofta vidare till en fysioterapeut som kan utföra manövrar mot kristallsjuka. Det finns också en spridd gammal föreställning att yrsel skulle ha med stelhet i nacken att göra. För fysioterapeuten blir det svårt att komma någon vart eftersom inte heller de har någon specifik information att gå vidare med.
På Yrselcenter i Stockholm, där Christian Geisler arbetar, gör man avancerade undersökningar för att kunna härleda vad yrseln beror på. Balanssinnets impulser är sammankopplade med ögonrörelser. Genom tester av ögonrörelser kan läkaren därmed avgöra om patienten drabbats av en stroke, någon form av balansnervsinflammation eller kristallsjuka.
Själva undersökningen går till så att man spänns fast i en stol och sedan ”välts” åt olika håll, även upp och ned, medan läkaren kan följa ens ögonrörelser på en stor skärm via ett par specialglasögon man har på sig som registrerar pupillernas rörelsemönster. Allt körs sedan i ett dataprogram och genom det får man fram information om balansorganen och signalerna som sänds till hjärnan.
Hos en patient med pågående kristallsjuka rör sig pupillerna enligt särskilda mönster när man tippas bakåt och åt höger och vänster. Hjärnan får motsägelsefull information och man blir yr.
Det man ser vid undersökningen gör att läkaren kan avgöra om det handlar om störningar i balansorganen eller något fel i hjärnan. Om det rör sig om kristallsjuka kan man räkna ut var de lösa kristallerna befinner sig och under behandlingen följa deras rörelser ut ur båggången.
– I och med att man analyserar ögonrörelserna och hur de interagerar med balansimpulserna kan man kartlägga vad som händer i signalerna till olika nervcentra i hjärnan, säger Christian Geisler.
75 procent av all yrsel beror på fem vanliga tillstånd: kristallsjuka, virus på balansnerven, vestibulär migrän, Ménières sjukdom, funktionella yrselsjukdomar – och kombinationer av dessa.
Kristallsjuka är vanligast och kan beskrivas som en folksjukdom. Så pass vanligt förekommande är den. Symtomen är att man plötsligt, ofta när man ligger kvar i sängen på morgonen, känner sig väldigt yr.
Flera typer av yrsel kan botas på bara några minuter
Tavlor på väggarna börjar snurra och det känns som om man befinner sig på en flotte ute på öppet hav i storm. Ofta leder det också till illamående. Risken för kristallsjuka ökar med åldern, men många är de som aldrig får någon diagnos och inte heller någon behandling.
– Det verkar som att man ofta bara får en vänlig klapp på axeln om man är äldre och söker vård för yrsel, säger Christian Geisler. Ungefär som att man får räkna med det. Men flera typer av yrsel kan botas på bara några minuter. När det gäller kristallsjuka botas de flesta av en enda behandling i den gyroskopiska behandlingsstolen.
Om det handlar om kristallsjuka kan läkaren se att det ligger lösa partiklar kvar i båggångarna från kristallerna som lossnat.
Studier har visat att 8 av 10 kan behandla sin kristallsjuka på egen hand bara man genomför rätt övning och på rätt sätt. (Se nästa sida.) Det som kan påverka resultatet är framför allt om man är ovig eller väldigt stel i nacken, då kommer vinklarna för huvudrörelserna inte att bli tillräckliga.
– Det är inte skadligt att behandla fel sida eller fel båggång, säger Christian, men då hjälper det inte mot yrseln. Skulle man utföra manövern väldigt ovarsamt finns det risk att de lösa partiklarna spiller över till ytterligare en båggång vilket kan göra yrseln värre. Vi kan med hjälp av vår teknik fastställa i vilken båggång de lösa partiklarna befinner sig.
Så när ska man då söka vård för yrsel?
– Om man är väldigt påverkad av sin yrsel eller om man är rädd att det ändå kan vara något allvarligt, då är det bra att söka vård för att få svar på sina frågor. Vi är som individer väldigt olika och det är också olika hur vi reagerar på yrsel. Balanssinnet skiljer sig från andra sinnen, både i hur känsliga vi är och hur vi påverkas om det blir störningar.
När man intervjuar vuxna som lider av svår migrän visar det sig ofta att de redan som barn undvikit karuseller och annat som snurrar. Ofta har de också haft besvär med åksjuka. Varför vissa blir åksjuka och andra inte vet man inte.
Det är därför utredningar av yrsel är lite som ett schackspel där man måste se mönster och sammanhang och lägga ihop olika faktorer för att kunna dra slutsatser.
Det man kan konstatera är i alla fall att det är två till tre gånger vanligare bland kvinnor och särskilt vanligt hos äldre. Risken att drabbas ökar med åldern. I en undersökning i Göteborg uppgav mer än hälften av alla 79-åringar att de led av yrsel. Är man 79 får man ”räkna med att vara lite yr” verkar attityden vara, menar Christian Geisler.
Att det är svårt även för läkare att ställa en diagnos på yrsel vittnar intresset på de kurser som Christian Geisler och hans kollegor ger regelbundet.
– Det är alltid många som anmäler sig till dem. Många vårdgivare tycker att yrsel är svårt och vill lära sig mer. Man vill ju kunna hjälpa sina patienter.
Så botar man kristallsjuka
När man behandlar kristallsjuka vill man befria båggången från lösa kristaller så att informationen till hjärnan blir samstämmig. Man kan prova att göra huvudrörelser själv hemma för att få bort de lösa kristallerna. Enkelt uttryckt handlar det om att vrida huvudet åt olika håll.
Epleys manöver (efter en läkare vid namn John Epley) går ut på att man ligger på rygg på en säng med huvudet hängandes över kanten. (Det går inte om man är för stel i nacken.) Därefter vrider man huvudet 45 grader åt ena hållet, sedan åt det andra hållet. Därefter ligger man kvar på sidan en stund. Yrseln kan tillta först, men sedan förhoppningsvis försvinna.
Semonts manöver (efter en fransk fysioterapeut, Alain Semont), bygger på acceleration. Man ska i sittande ställning ”kasta” sig först åt ena hållet, sedan åt andra hållet.
På www.yrsel.com finns filmer som i detalj visar hur manövrarna går till.
De 5 vanligaste orsakerna till yrsel
- Kristallsjuka. Den absolut vanligaste orsaken till akut yrsel som beror på att kristaller inne i örat lossnat och ligger lösa i någon av båggångarna. Det gör att känselspröten skickar fel information till hjärnan. Det blir motstridiga signaler som förvirrar hjärnan som då blir osäker på hur hållningsmusklerna ska spännas för att bevaka kontrollen över balansen. Vid lindrigare kristallsjuka brukar kristallerna lösas upp av sig själva eller hitta tillbaka på eget bevåg. Då försvinner yrseln.
- Virus på balansnerven (vestibularisneurit). Obehagligt, men ofarligt. En inflammation i nerven som går från balansorganet i innerörat till hjärnan. När nerven blir inflammerad störs signalerna som leds genom nerven och hjärnan uppfattar det som att det finns en sjukdom i balansorganet. Vid starkt illamående kan man behöva läkemedel mot illamående. Nästan alla blir besvärsfria efter att inflammationen läkt ut.
- Vestibulär migrän. Många som lider av migrän kan också uppleva yrsel. Då kallas det vestibulär migrän. Orsaken är relaterat till innerörat och nerverna. Snarlik Ménières sjukdom, fast utan hörselnedsättning.
- Ménières sjukdom. En sjukdom i innerörat som ger yrsel och ofta även illamående som symtom. Man kan även få hörselnedsättning eller tinnitus av den. De flesta som har sjukdomen har en ganska lindrig form med enstaka yrselanfall. Sömn och vila motverkar.
- Funktionella yrselsjukdomar. De fyra ovan nämnda sjukdomarna är fysiska orsaker till yrsel. Vanligt är att man efter ett tag utvecklar funktionell yrsel utan fysiska symtom. Det är särskilt vanligt om yrseln aldrig diagnosticerats. Medicinskt oförklarad, kan ha med spänningshuvudvärk, oro eller ångest att göra.
Det snurrar! Allt om yrsel- och balanssjukdomar
Så heter boken som Christian Geisler och Mikael Karlberg skrivit om yrsel och balansnedsättningar.
Boken är dedikerad Ellen Drusse, vars historia berättas i inledningen. Hon var född 1914 och bodde i Köpenhamn. Hon hade god hälsa, gott minne och god ekonomi. Allt var bra utom en sak – en dag på 70-talet när hon nyligen gått i pension vaknade hon upp med kraftig yrsel.
Efter det upplevde hon dagligen yrselattacker, framför allt i samband med huvudrörelser. Hennes husläkare kunde inte hitta något fel på henne och under de följande trettio åren hann Ellen träffa både öron-näsa-hals-läkare, neurologer och hjärtspecialister. Hon genomgick flera röntgenundersökningar men inget fel kunde konstateras.
Yrseln gav sig dock inte så Ellen vande sig vid att undvika huvudrörelser.
När hon var över 80 upptäckte hon att det fanns en mottagning för yrsel- och balanssjukdomar i Skåne. Hon tog sig dit, placerades på en brits och fick stora, märkliga glasögon på sig. Läkaren vred hennes huvud åt höger och la snabbt ned henne på britsen med huvudet hängandes över kanten. Det snurrade rejält för Ellen men läkaren förklarade lugnt att det här var vad han hade väntat sig. Snart skulle yrseln ge med sig. Han gjorde samma sak åt andra hållet.
Därefter fick Ellen sätta sig upp. Det snurrade, men doktorn hävdade att det skulle gå över. Vilket det gjorde! Resten av sitt liv – Ellen blev 93 – levde hon utan yrseln som plågat henne i 30 år. Läkaren hade lyckats få hennes kristaller på plats igen efter alla år.
