Sång och musik är inte bara nöje. Nu visar forskning musikens stora betydelse för hjärnan och vårt välbefinnande.
Musik ska byggas utav glädje, brukar Lill Lindfors sjunga.
Att musik, både för lyssnande och eget utövande, också kan göra oss gladare finns numera forskningsbelägg för.
Mycket återstår att utforska, när det gäller frågor som »Varför påverkas vi?«.
Men att kultur och musik har en rad effekter som upplevs som positiva, såväl fysiska som psykiska, har blivit alltmer uppenbart.
– Generellt är det alldeles klart att både fysisk och mental aktivitet, inklusive kulturell aktivitet, är jättebra när man är äldre, sammanfattar Fredrik Ullén, som leder en egen forskargrupp på Karolinska institutet i Stockholm.
Han refererar till flera studier där dans och körsång visat sig öka deltagarnas psykologiska hälsa och känslan av välbefinnande.
Det finns ett samband mellan musik och hälsa, men flera komponenter har betydelse.
– Musik är ett kommunikationssystem. När du ägnar dig åt det i grupp får du social aktivitet på kuppen och jag tror de faktorerna kan samspela, säger Fredrik Ullén.
Tillsammans med kollegan Töres Theorell, professor emeritus och tidigare chef för Statens institut för psykosocial miljömedicin, ska hälsoeffekterna fram-över granskas ytterligare.
I egna studier har Ullén hittat bevis för hur musicerandet i sig påverkar både våra hjärnor och förmågor.
– Tidig musikalisk träning kan ha dramatiska effekter på hjärnan. Effekterna är kanske särskilt kraftiga under barndomen, men finns säkert genom hela livet, förklarar han.
Musikalisk träning har visat sig stimulera hjärnans utveckling. Den vita substansen i hjärnan, som innehåller kopplingar mellan hjärnområden, växer med regelbunden musikträning.
Eftersom forskarna sett samband mellan vit substans och kognitiv förmåga tros flitiga musiker bli bättre på inlärning och problemlösning. Även hjärnans områden för hörsel och motorik påverkas, så att gehör och motorisk förmåga förbättras.
Slående är att musik engagerar så många system i hjärnan samtidigt. Det blir en väldigt rik användning av hjärnan och det kanske är en av hemligheterna, tror Fredrik Ullén.
När du spelar eller sjunger, används både hörsel, känsel, ofta syn, emotionella och kognitiva system.
Det finns de som talat om en Mozarteffekt. Enligt den teorin skulle det räcka att lyssna på Mozarts musik för att bli litet smartare i några timmar.
Något sådant tror inte Ullén på. Sant är däremot att om du håller på med musik aktivt under längre perioder så får du positiva effekter på annat.
Guy Madison, docent i psykologi vid Umeå universitet, med inriktning mot musik- och tidspsykologi, har också sett bevis på musikens kraft.
– De positiva effekterna av musikterapi är påtagliga, konstaterar han.
Allmän kognitiv förmåga, humör, minne och förmågan att klara sitt dagliga liv förbättras, medan spänningar och stress minskar.
Musik har dessutom generellt en motiverande och glädjande effekt på människor. Varför och exakt hur det går till vet man inte än.
– Det är lite av ett mysterium, säger Guy Madison.
Att lyssna på musik, spela eller sjunga kan inte vara negativt, som han ser det. Men medicinen blir starkare ju mer aktiv du är.
– Att njuta av musik är troligen både ett ännu roligare och mer effektivt sätt att hålla uppe sin kognitiva förmåga än att lösa korsord , som man ofta brukar rekommendera äldre.
Att lyssna hemma och gå på konserter är bra, men att sjunga i kör eller spela ett instrument är ännu bättre. Att tordas ta ton bör alltså löna sig, inte minst senare i livet.
Text: Karin Tufvesson
Foto: Lena Bryngelsson
